Emil Lindberg
En valp tillbringar sina första levnadsveckor tätt intill sin mamma. Men när valpen flyttar till sitt nya hem kan det dröja år – eller kanske resten av livet – innan de träffas igen.
Så vad händer om de återförenas långt senare? Kan en vuxen hund fortfarande känna igen sin mamma?
Forskning tyder på att svaret faktiskt är ja. Hundar verkar kunna bevara minnet av sin mamma under mycket lång tid – och luktsinnet tycks spela en avgörande roll.
Hundarna kände igen sin mamma efter två år
En av de mest intressanta studierna på området genomfördes av forskaren Peter G. Hepper vid Queen’s University Belfast och publicerades i den vetenskapliga tidskriften Behavioural Processes.
Forskarna ville undersöka om hundar kunde känna igen nära släktingar och framför allt hur länge denna igenkänning kunde finnas kvar.
Redan när valparna var mellan fyra och fem och en halv veckor gamla kunde de skilja sin mamma och sina syskon från andra hundar. Valparnas starkaste preferens var dessutom för mamman.
Men det riktigt intressanta kom när hundarna testades långt senare.
När hundarna var omkring två år gamla kunde de fortfarande känna igen sin mamma – trots att de hade varit separerade från henne sedan de var ungefär 8–12 veckor gamla.
Även mammorna kunde känna igen sina nu vuxna avkommor efter den långa separationen.
Lukten verkar vara nyckeln
För en människa är ett ansikte ofta det viktigaste när vi ska känna igen någon. För hunden ser världen annorlunda ut.
Luktsinnet har en mycket större betydelse för hundens sociala liv, och i studien visade forskarna att enbart doftinformation var tillräcklig för att hundarna skulle kunna känna igen sina familjemedlemmar.
Det innebär att hunden inte behöver se sin mamma för att identifiera henne. Hennes individuella doft kan innehålla tillräckligt med information.
Även annan forskning har visat att kemiska doftsignaler kan vara tillräckliga för att unga hundar ska kunna skilja mellan den egna familjegruppen och främmande hundar.
Men betyder det att hunden verkligen ”minns mamma”?
Här behövs en viktig reservation.
Att forskarna kunde visa igenkänning betyder inte nödvändigtvis att hunden har ett mänskligt slags minne av sin mamma.
Vi kan alltså inte veta om en vuxen hund som känner mammans doft tänker något motsvarande:
”Där är min mamma som tog hand om mig när jag var liten.”
Vad studien däremot visar är att information som hunden lärde sig mycket tidigt i livet fortfarande kunde användas för att identifiera mamman flera år senare.
Det är i sig ett tydligt tecken på ett mycket långvarigt socialt minne.
Syskon verkar dock vara svårare att minnas
Forskarna undersökte även om hundar kunde känna igen sina kullsyskon efter en lång separation.
Här blev resultatet annorlunda.
Hundar som hade levt ensamma efter att ha lämnat kullen lyckades inte på samma tydliga sätt känna igen sina syskon när de var omkring två år gamla.
Däremot kunde hundar som under tiden hade fortsatt att leva tillsammans med ett annat syskon känna igen ett tidigare kullsyskon.
Forskarna föreslog därför att hundars igenkänning av mamma och syskon kan fungera genom olika mekanismer.
Bandet mellan mamma och valp verkar alltså vara särskilt starkt när det gäller långvarig igenkänning.
Valpens första veckor är viktiga
Resultaten blir extra intressanta eftersom hundarna i försöket hade fått tillbringa den normala första delen av livet tillsammans med sin mamma.
De separerades först vid ungefär 8–12 veckors ålder.
Studien säger därför inte att en hund automatiskt kan känna igen sin biologiska mamma oavsett när de skiljs åt. För att ett sådant minne ska kunna bildas måste hunden rimligen först ha fått möjlighet att lära känna mammans doft och andra signaler.
Under valpens första veckor är mamman en central del av dess tillvaro. Hon ger mat, värme och trygghet och står för en stor del av valpens första sociala erfarenheter.
Det ger gott om möjligheter för valpen att lära sig hennes individuella doft.
Hur länge kan hunden minnas sin mamma?
Här finns fortfarande en stor obesvarad fråga.
Studien visade att igenkänningen fanns kvar efter ungefär två år, men det betyder inte att två år är någon övre gräns.
Forskarna testade helt enkelt hundarna vid den tidpunkten.
Det går därför inte utifrån studien att säga om en hund fortfarande skulle känna igen sin mamma efter exempelvis fem, åtta eller tio år. Det är fullt möjligt att minnet kan finnas kvar betydligt längre, men där saknas tillräcklig forskning för att dra säkra slutsatser.
Det korrekta är därför inte att säga att hundar ”minns sin mamma i två år”, utan att forskning har visat att de kan känna igen henne efter åtminstone omkring två års separation.
Ett återseende behöver inte bli dramatiskt
Även om hunden känner igen sin mamma betyder det inte att ett återseende automatiskt ser ut som de känslosamma filmer som ibland sprids på sociala medier.
En hund kan känna igen en annan individ utan att hoppa, gnälla eller visa någon särskilt dramatisk reaktion.
Relationen har dessutom förändrats. Den vuxna hunden är inte längre en liten valp som är beroende av sin mamma.
Ett lugnt nosande och ett till synes odramatiskt möte behöver därför inte betyda att hundarna har glömt varandra.
Har du hund – eller bara älskar att prata om hundar? Då får du gärna kika in och vara en av de första medlemmarna.
Forskningen ger ett fascinerande svar
Vi kan aldrig veta exakt hur en hund upplever ett sådant återseende eller om den har något som motsvarar människans känslomässiga barndomsminnen.
Men forskningen visar något minst lika fascinerande:
En hund kan känna igen sin mamma omkring två år efter att de skilts åt – och mamman kan känna igen sitt vuxna barn.
För ett djur som upplever en stor del av världen genom nosen kan en välbekant doft från de allra första månaderna i livet alltså lämna spår under mycket lång tid.
