När hushållsekonomin blir sämre försöker många hundägare skydda hunden från besparingarna. Men för vissa börjar de ökade levnadskostnaderna ändå påverka hur mycket pengar som läggs på bland annat hundträning, försäkring, pälsvård och veterinärbesök.
Det visar en ny brittisk studie från Royal Veterinary College (RVC), där forskarna undersökt hur ekonomisk press påverkar hundägares beslut.
Totalt deltog 770 brittiska hundägare i undersökningen.
De flesta försökte skydda hunden från besparingar
Forskarna undersökte utgifter inom 14 olika områden av hundägandet, däribland foder, träning, försäkring, förebyggande vård, veterinärvård, beteendehjälp, hunddagis och pälsvård.
Resultaten visar att många ägare i första hand tycks ha sparat in på annat.
33,6 procent uppgav att de stigande levnadskostnaderna hade påverkat hushållets övriga konsumtion negativt, medan 12,4 procent uppgav en negativ påverkan på hur de tog hand om sin hund.
Inom samtliga undersökta områden uppgav minst 80,2 procent att de inte hade gjort några förändringar i hundens skötsel.
Samtidigt fanns en grupp där ekonomin hade börjat få tydligare konsekvenser.

Var femte drog ner på professionell hundträning
En av de tydligaste förändringarna handlade om professionell träning.
Av hundägarna uppgav 21,2 procent att de antingen hade ställt in planerad hundträning eller blivit mindre benägna att söka professionell träningshjälp på grund av de ökade levnadskostnaderna.
Även hundförsäkringen påverkades.
16,6 procent uppgav att de hade minskat sitt försäkringsskydd på något sätt. Det kunde exempelvis handla om att byta till en billigare försäkring, välja högre självrisk, säga upp försäkringen eller avstå från att förnya den.
Liknande förändringar syntes för andra tjänster.
Bland hundägare som tidigare anlitat en professionell hundfrisör uppgav 15,6 procent att de gjorde det mer sällan. 15,7 procent hade blivit mindre benägna att använda hundrastare eller hunddagis, eller hade valt ett billigare alternativ.
Även veterinärbesök påverkades
Forskarna såg dessutom tecken på att ekonomin kan påverka hur hundägare agerar när hunden blir sjuk.
Bland ägare vars hund haft ett hälsoproblem under de föregående nio månaderna uppgav 14,8 procent förändringar som forskarna bedömde som potentiellt negativa.
Det kunde handla om att vänta längre innan veterinär kontaktades, söka mer information på nätet först, prova behandling hemma eller skjuta upp eller avboka ett planerat veterinärbesök.
När det gällde beteendeproblem uppgav 8,8 procent liknande förändringar, exempelvis att de väntat med eller helt avstått från att söka professionell hjälp.

Forskare varnar för långsiktiga konsekvenser
Forskarna betonar att resultaten inte innebär att brittiska hundägare generellt har slutat prioritera sina hundar. Tvärtom visar studien att en stor majoritet försökte behålla hundens tidigare vård och skötsel trots högre levnadskostnader.
Men 10,8 procent av deltagarna trodde att de under de kommande sex månaderna skulle behöva göra förändringar som potentiellt kunde påverka hunden negativt.
Det oroar forskarna.
Rowena Packer, universitetslektor inom sällskapsdjurs beteende och välfärd vid RVC och senior författare till studien, menar att förändringarna kan få betydelse för hundars hälsa och välfärd på längre sikt.
Om ekonomiska problem gör att ägare väntar med veterinärvård eller inte får hjälp med ett beteendeproblem kan ett mindre problem i värsta fall hinna utvecklas till något betydligt svårare.
Forskarna lyfter därför vikten av att hundägare även under ekonomiskt tuffa perioder har möjlighet att få tillgång till veterinärvård, förebyggande vård samt professionell tränings- och beteendehjälp.
Har du hund – eller bara älskar att prata om hundar? Då får du gärna kika in och vara en av de första medlemmarna.
Studien bygger på brittiska hundägare som skaffade sina hundar som valpar under pandemin 2020. Hundarna var omkring tre år gamla när undersökningen genomfördes och uppgifterna samlades in mellan november 2022 och januari 2024.
Forskningen finansierades av djurskyddsorganisationen Battersea.

