Treåriga Cleo började kräkas kort efter att hon fått ett tuggben som köpts på Gekås Ullared. Ett dygn senare ville hon varken äta eller dricka och fick läggas in på djursjukhus. Veterinärernas misstanke var någon form av förgiftning – och efter att ha gått igenom vad Cleo hade fått i sig pekade misstankarna mot tuggbenet.
Den 13 september besökte Mathilda Yngvesson Gekås Ullared. Innan hon lämnade varuhuset köpte hon ett tuggben, en så kallad oxknota, till sin treåriga hund Cleo.
Cleo är en blandras med American Staffordshire Terrier och okänd rasbakgrund. Mathilda beskriver henne som en medelstor hund som fortfarande gärna ser sig själv som en knähund.
– Det bästa som finns enligt henne är att ligga och susa i soffan, berättar Mathilda för Hundnytt.
Men efter tuggbenet förändrades Cleos mående snabbt.

Började hosta efter omkring tio minuter
Cleo fick tuggbenet samma dag som det köptes. Redan efter ungefär tio minuter började hon hosta.
Till en början reagerade Mathilda inte särskilt mycket på det.
– Det brukar hon göra när hon är ivrig, så det var inget jag tänkte mer på.
Efter ungefär en till två timmar kom nästa symptom. När Mathilda och Cleo skulle åka hem från en valvaka kräktes hunden utomhus.
Det var bara en mindre mängd och situationen verkade fortfarande inte akut. Under natten blev det däremot betydligt värre.
Cleo kräktes upp tre stora högar – och kräkningarna fortsatte. Enligt Mathilda kräktes hon sammanlagt omkring åtta gånger under ett dygn.
Ville till slut varken äta eller dricka
Efter hand blev Cleo allt mer påverkad.
– Sedan blev hon väldigt slö och till slut ville hon inte dricka eller äta. Hon fick inte heller behålla vattnet när hon väl drack, berättar Mathilda.
Mathilda studerar själv djurvård och reagerade särskilt när Cleo kräktes i samband med att hon kände på hundens buk.
Efter ungefär ett dygn med återkommande kräkningar stod det klart för henne att Cleo behövde veterinärvård.
Familjen kontaktade först den digitala veterinärtjänsten FirstVet. Enligt Mathilda bedömde veterinären där att symptomen kunde tyda på någon form av förgiftning och rekommenderade att Cleo skulle tas till ett djursjukhus akut eftersom hon inte längre ville äta eller dricka.

Fick läggas in med dropp
På djursjukhuset undersöktes Cleo först manuellt utan att veterinären hittade något uppenbart avvikande.
Därefter genomfördes en röntgenundersökning för att utesluta att delar av tuggbenet hade orsakat ett stopp i tarmen. Något sådant kunde inte ses.
Veterinären tog även blodprover och beslutade därefter att Cleo skulle läggas in över natten för fortsatt observation. Hon behandlades med dropp och smärtstillande.
Efter en natt på djursjukhuset började hon sakta äta igen och kunde åka hem med rekommendationen att äta skonkost.
Veterinärkostnaden landade enligt Mathilda på 19 343 kronor. Tack vare hundens försäkring behövde hon själv betala en mindre del av beloppet.
Misstänkte någon form av förgiftning
Någon analys som definitivt kan fastställa vad som gjorde Cleo sjuk genomfördes inte.
Enligt Mathilda misstänkte både veterinären på FirstVet och veterinären på djursjukhuset att det kunde röra sig om någon form av förgiftning.
– Efter att vi försökt lista ut och gått igenom vad hon hade ätit och gjort tiden innan var den enda rimliga slutsatsen att det var benet, säger Mathilda.
Familjen valde dock att inte gå vidare med ytterligare utredningar på grund av kostnaden.
Det går därför inte att fastställa att tuggbenet orsakade Cleos symptom. Varken förpackningen eller resterna av benet finns heller kvar för analys.
Mathilda har kvar kvittot från Gekås, men där framgår enligt henne inte tillverkare, bäst före-datum eller batchnummer. Hon minns inte heller vilket märke produkten hade.

Veterinären uppmanade henne att rapportera händelsen
Enligt Mathilda rekommenderade veterinären att händelsen skulle rapporteras till företaget som sålt produkten.
– Hon sa att eftersom detta fått så stor påverkan på min hund och att hon fått in liknande fall tyckte hon att vi skulle kontakta företaget och berätta för våra vänner, så att inte fler riskerar samma sak.
När Cleo kommit hem från djursjukhuset mejlade Mathilda därför Gekås. Hon beskrev händelseförloppet och bifogade bland annat kvitto, veterinärjournaler och underlag för veterinärkostnaderna.
Hittills har hon fått beskedet att företaget beklagar det inträffade och att ärendet behandlas.
Hundnytt har också sökt Gekås för en kommentar om händelsen, men har vid publiceringen ännu inte fått något svar.
”Viktigt att uppmärksamma när något händer”
Mathilda valde även att varna andra hundägare på Facebook. Reaktionerna blev många – och alla var inte positiva.
Vissa ifrågasatte om Cleo i stället kunde ha reagerat allergiskt på något i produkten, medan andra menade att Gekås knappast kunde göra något åt saken.
Mathilda tycker ändå att det var viktigt att slå larm.
– Jag tycker att det är viktigt att uppmärksamma när något händer så att de kan få veta och kanske se ett samband om flera rapporterar om samma sak.
En person har enligt Mathilda kommenterat att även hennes hund blivit dålig efter en liknande produkt. Hundnytt har dock inte kunnat verifiera om det rör sig om samma produkt eller om händelserna har något samband.
Mathilda hoppas nu framför allt att det inträffade undersöks närmare.
– Jag hade gärna sett att det undersöks och kanske att Gekås vidtar någon åtgärd, men också att folk uppmärksammas.
Cleo är i dag betydligt bättre, men enligt Mathilda är hon fortfarande något försiktig med både mat och vatten och kan behöva uppmuntras för att äta och dricka.
För Mathilda är det viktigaste nu att hennes varning tas på allvar – samtidigt som hon är medveten om att orsaken till Cleos sjukdom inte har kunnat fastställas.
– Jag tycker inte att man ska behöva gå runt och oroa sig i affären för att ens hund ska bli sjuk av något som ska vara säkert.


