Sofie Lindgren
Forskare i Thailand har lyckats omvandla stamceller från hundars fettvävnad till celler som kan producera insulin. Förhoppningen är att tekniken i framtiden ska kunna hjälpa hundar med diabetes att själva producera insulin igen – men vägen till en färdig behandling är fortfarande lång.
För hundar som drabbas av diabetes innebär sjukdomen vanligtvis behandling med insulin varje dag under resten av livet.
Nu arbetar forskare vid Chulalongkorn University i Thailand med en helt annan lösning. I stället för att tillföra insulin utifrån försöker forskarna ersätta de celler i bukspottkörteln som inte längre fungerar.
Nyckeln finns på ett kanske oväntat ställe – i hundens fettvävnad.
Har du hund – eller bara älskar att prata om hundar? Då får du gärna kika in och vara en av de första medlemmarna.
Gör fettceller till insulinproducerande celler
Hos hundar liknar diabetes i flera avseenden typ 1-diabetes hos människor. Betacellerna i bukspottkörteln, som ansvarar för produktionen av insulin, förstörs eller slutar fungera. Resultatet blir en allvarlig insulinbrist och för höga blodsockernivåer.
Forskargruppen har därför utvecklat en metod där stamceller från hundars fettvävnad omvandlas till insulinproducerande celler.
Arbetet har pågått under flera år. Forskarna jämförde under fem till sex år stamceller från bland annat benmärg, munvävnad och fett innan de kom fram till att fettvävnad var det mest praktiska alternativet.
En stor fördel är mängden stamceller. Enligt forskarna kan fettvävnad ge upp till 500 gånger fler stamceller än benmärg.
Dessutom kan vävnaden exempelvis samlas in i samband med en vanlig kastration.
Cellerna började producera insulin
Att få fram stamceller är dock bara början. Den stora utmaningen är att få dem att fungera som de betaceller som normalt finns i bukspottkörteln.
Forskarna kombinerade därför flera tekniker. Bland annat programmerades cellerna om genom gener som styr utvecklingen av betaceller, samtidigt som särskilda biomolekyler användes för att styra cellernas utveckling.
Resultatet är väldigt lovande.
De framställda cellerna kunde utsöndra insulin på nivåer som var jämförbara med den naturliga bukspottkörteln. Forskarna upptäckte dessutom produktion av hormonet glukagon, vilket tyder på att cellerna hade flera av egenskaperna hos de celler som finns i bukspottkörtelns Langerhanska öar.
I djurmodeller kunde forskarna dessutom se att behandlingen sänkte blodsockernivåerna.
Målet är att hunden ska kunna producera insulin igen
På längre sikt hoppas forskarna att de framställda cellerna ska kunna transplanteras till hundar med diabetes.
Tanken är att cellerna då ska ersätta de betaceller som gått förlorade och på så sätt återställa kroppens förmåga att producera insulin på egen hand.
Forskarna beskriver resultaten från försöken hittills som uppmuntrande. Blodsockernivåerna förbättrades och behandlingen höll sig inom acceptabla säkerhetsgränser i de djurmodeller som använts.
Men det betyder inte att det redan finns en ny behandling för hundar med diabetes.
Forskarna betonar själva att stamcellsbehandlingar måste kunna visa både effekt och säkerhet innan de kan användas i praktiken.
Ska producera miljontals celler
Nästa stora utmaning är mängden.
Vid en transplantation krävs mycket stora mängder betaceller. Forskargruppen arbetar därför med att skala upp produktionen med hjälp av mikrofluidisk teknik.
Målet är att kunna framställa miljontals kluster av insulinproducerande celler som samtidigt är tillräckligt stabila för att överleva och fortsätta fungera efter en transplantation.
Parallellt undersöker gruppen även så kallad exosombehandling, där ämnen som utsöndras från stamceller används för att försöka reparera skadad vävnad i bukspottkörteln.
Även där beskriver forskarna de tidiga resultaten som lovande.
Kan testas på hundar med diabetes inom några år
Projektet har nu nått en punkt där forskarna vill gå vidare från de nuvarande modellerna till den grupp som behandlingen faktiskt är tänkt för.
Enligt forskargruppen är nästa steg att öka produktionskapaciteten och därefter inleda studier på hundar som har diabetes.
Förhoppningen är att sådana tester ska kunna börja inom två till tre år.
Om metoden även visar sig vara säker och effektiv på sjuka hundar kan den på längre sikt innebära ett helt nytt sätt att behandla diabetes – där målet inte bara är att kontrollera blodsockret med dagliga insulinsprutor, utan att återställa kroppens egen insulinproduktion.
Forskarna är samtidigt försiktiga med att lova för mycket. Resultaten hittills är ett viktigt steg på vägen, men det återstår fortfarande flera forskningssteg innan det går att veta om tekniken kan bli en fungerande behandling för hundar med diabetes.
