Sofie Lindgren
Vad innehåller hundmaten egentligen – och hur påverkas bakterierna i hundens tarm? Forskare har jämfört råfoder och torrfoder samt analyserat avföringsprover från 24 hundar. Resultaten väcker frågor om både märkning och bakterier, men det lilla urvalet ger inga enkla svar på vilket foder som är bäst.
Råfoder och torrfoder ställs ofta mot varandra i diskussioner mellan hundägare. Förespråkare lyfter olika fördelar, medan andra oroar sig för bland annat bakterier i rått kött. En ny studie publicerad i Frontiers in Microbiology den 25 september har tittat närmare på vad som faktiskt gick att mäta i fodren och hos hundarna som åt dem.
Forskarna analyserade sex råfoder och tio torrfoder. De undersökte också avföringsprover från 24 friska hundar: tio som åt råfoder och fjorton som åt torrfoder. I studien avses med torrfoder ett industriellt framställt, extruderat foder.
Märkningen stämde inte alltid med analysen
Som väntat skilde sig fodertypernas sammansättning åt. Beräknat på torrsubstans innehöll de undersökta råfodren i genomsnitt mer protein och fett, medan torrfodren innehöll mer fiber och kolhydrater.
Men forskarna jämförde också laboratorieresultaten med innehållsdeklarationerna. Samtliga sex undersökta råfoder hade minst en avvikelse som överskred de toleransgränser som forskarna använde som jämförelse. Avvikelserna gällde bland annat vattenhalt, protein, fett och energi.
Bland de tio torrfodren hittades en sådan avvikelse, i fettinnehållet hos ett av fodren.
Det är ett tydligt resultat i just detta urval. Sex råfoder är däremot för få för att dra slutsatsen att råfoder i allmänhet har felaktiga innehållsdeklarationer. Studien undersökte inte heller den svenska fodermarknaden som helhet.
Skillnader i hundarnas tarmbakterier
Avföringsproverna visade skillnader i tarmens bakteriesammansättning mellan grupperna. Hundarna som åt råfoder hade enligt vissa mått en större mångfald av bakterier, men resultaten såg inte likadana ut för alla mått som forskarna använde.
Större mångfald kan låta som något självklart positivt. Så enkelt är det inte, påpekar forskarna. Vilka bakterier som finns där spelar också roll, och studien undersökte inte om skillnaderna gav hundarna bättre eller sämre hälsa.
Alla hundar som ingick bedömdes vara friska när proverna togs. De hade inga akuta magbesvär som kräkningar eller diarré.
Sex av hundarna bar på sjukdomsframkallande bakterier
Hos sex av hundarna i råfodergruppen hade bakterier identifierats i samband med en tidigare studie på samma prover. Fem bar på salmonella och en på Listeria monocytogenes. Hundarna hade trots detta inga akuta symtom vid undersökningen.
I den nya analysen jämfördes deras tarmbakterier med dem hos de fyra övriga råfoderhundarna. Forskarna såg lägre bakteriell mångfald hos hundarna som bar på de aktuella bakterierna.
Det går däremot inte att avgöra om bakterierna orsakade skillnaden i tarmfloran, om tarmfloran påverkade möjligheten för bakterierna att få fäste eller om andra faktorer spelade in. Det går inte heller att använda de tio råfoderhundarna för att beräkna hur vanligt det är att råfoderutfodrade hundar bär på salmonella eller listeria.
Vad betyder studien för hundägare?
Resultaten ger ingen slutlig dom i valet mellan råfoder och torrfoder. Hundarna lottades inte till olika dieter, grupperna var små och det gjordes ingen uppföljning som visade hur deras hälsa utvecklades över tid. En del av proverna hade dessutom redan använts i tidigare forskning.
Studien pekar i stället på två frågor som är värda att undersöka vidare: hur väl fodrets innehåll stämmer med märkningen och vad olika bakteriesammansättningar faktiskt betyder för hundens hälsa.
För den som väljer hundmat är det därför klokt att se längre än orden ”rått” eller ”torrt”. Ett foder behöver ha ett tillförlitligt innehåll och passa den enskilda hunden. Forskarna efterlyser större studier som följer hundar över tid innan det går att dra säkrare slutsatser om sambanden mellan foder, tarmbakterier och hälsa.
