Emil Lindberg
Artificiell intelligens har blivit ett allt vanligare hjälpmedel för att snabbt få svar på frågor. Men när det handlar om husdjurens hälsa är många svenskar fortfarande försiktiga. En undersökning från Novus visar att närmare åtta av tio hund- och kattägare inte använder AI för att få hälsoråd. Framför allt är det risken för felaktiga bedömningar som väcker oro.
Många väljer bort AI när djuret behöver hjälp
AI-tjänster kan på några sekunder ge svar på allt från hundars motionsbehov till frågor om foder, pälsvård och vanliga hälsoproblem. Trots möjligheterna är det relativt få djurägare som använder tekniken för just hälsorelaterade frågor.
I en undersökning som Novus genomfört på uppdrag av Agria Djurförsäkring uppger knappt 80 procent av de tillfrågade att de inte använder AI för att söka information eller få råd om sina djurs hälsa. Endast sex procent använder tekniken regelbundet i det syftet.
Resultatet visar att den snabba tekniska utvecklingen inte nödvändigtvis innebär att djurägare är beredda att förlita sig på AI när det gäller hundens eller kattens välbefinnande.
Rädslan för felaktiga råd väger tungt
Den vanligaste förklaringen till tveksamheten är osäkerheten kring hur tillförlitliga svaren faktiskt är. Hela 77 procent pekar på risken för felbedömningar som ett skäl till att inte använda AI.
Samtidigt anser 55 procent att tekniken har svårt att uppfatta djurens känslomässiga signaler. Det är en viktig begränsning eftersom förändringar i exempelvis beteende, kroppsspråk och aktivitetsnivå kan ge betydelsefull information om hur ett djur mår.
En hund som plötsligt blir tillbakadragen, tappar aptiten eller reagerar annorlunda vid beröring kan visa tecken på att något inte står rätt till. Sådana förändringar behöver bedömas utifrån hundens individuella förutsättningar, något som en AI-tjänst inte kan göra på samma sätt som en veterinär vid en undersökning.
Kan vara användbart i hundägarens vardag
Trots den utbredda skepsisen finns det områden där AI kan fungera som ett praktiskt hjälpmedel.
Monica Tuvelid, Sverigechef på Agria, framhåller att tekniken bland annat kan användas för att söka information om förebyggande hälsovård och vardaglig skötsel.
Det kan exempelvis handla om att förstå hur hundens vikt påverkar hälsan, vilka motionsbehov olika hundraser har eller hur man vänjer en hund vid kloklippning.
Även allmänna frågor om utfodring och aktivering kan vara lämpliga att utforska med hjälp av AI, förutsatt att informationen granskas kritiskt.
Däremot är det viktigt att skilja mellan allmänna råd och individuella medicinska bedömningar. Att en AI-tjänst kan beskriva symtom eller möjliga orsaker innebär inte att den kan fastställa vad en viss hund lider av.
Hundens sjukdomshistorik kan förändra svaret
En annan utmaning är att AI bara kan utgå från den information som användaren själv lämnar.
En hunds tidigare sjukdomar, eventuella allergier, medicinering och andra individuella förhållanden kan ha stor betydelse för vilka råd som är lämpliga.
Om en hundägare exempelvis efterfrågar rekommendationer om foder utan att nämna att hunden har en konstaterad allergi, riskerar svaret att bli missvisande.
Enligt Monica Tuvelid är det därför viktigt att beskriva djurets situation så utförligt som möjligt för att få mer relevanta svar.
Samtidigt finns en grundläggande begränsning: även om användaren lämnar detaljerade uppgifter kan AI generera felaktiga eller ofullständiga svar. Informationen bör därför inte användas som enda beslutsunderlag i frågor som rör djurets hälsa.
Personlig kontakt fortfarande viktig
Undersökningen pekar också på att djurägarnas tveksamhet delvis hänger samman med en önskan om mänsklig kontakt.
När ett djur visar tydliga tecken på sjukdom eller har skadat sig vill många kunna diskutera situationen direkt med någon som har veterinärmedicinsk kompetens.
AI kan bidra med allmän information, men saknar möjligheten att själv undersöka djuret, känna efter smärta eller göra de tester som kan behövas för att ställa en diagnos.
Vid misstanke om sjukdom eller skada bör hundägare därför kontakta veterinär eller annan behörig djurhälsopersonal, i stället för att förlita sig på ett automatiskt genererat svar.
Mer positiva till AI inom veterinärvården
Intressant nog är inställningen något annorlunda när frågan gäller AI som en del av den professionella djursjukvården.
Nästan var tredje hund- och kattägare tycker att det är en bra idé att använda AI inom djursjukvården. Samtidigt är ungefär lika många tveksamma.
Det tyder på att det finns en skillnad mellan att själv söka hälsoråd från en AI-tjänst och att låta tekniken användas som ett hjälpmedel inom veterinärvården.
AI kan exempelvis användas för att stödja analys av medicinska bilder eller bearbeta stora mängder information. Sådana tillämpningar skiljer sig från de allmänna chattjänster som djurägare själva kan använda hemma.
Över 5 700 djurägare deltog
Undersökningen genomfördes av Novus på uppdrag av Agria Djurförsäkring och bygger på sammanlagt 5 710 intervjuer med svenska hund- och kattägare.
Resultaten presenterades i augusti 2026 och visar att det fortfarande finns ett betydande motstånd mot att använda AI som rådgivare i frågor som rör husdjurens hälsa.
Samtidigt pekar undersökningen på ett möjligt användningsområde för tekniken: som ett komplement för den som vill lära sig mer om förebyggande djurhälsa och vardaglig skötsel, snarare än som en ersättning för professionell veterinärvård.
Källa: Agria Djurförsäkring, Novusundersökning, augusti 2026.
