Emil Lindberg
Forskare vid Cornell University har utvecklat nya laboratoriemodeller av B-cellslymfom hos hund. Förhoppningen är att verktygen ska göra det lättare att förstå sjukdomen och undersöka möjliga behandlingar innan de prövas på hundpatienter.
För att utveckla bättre cancerbehandlingar behöver forskare kunna studera hur tumörer fungerar och reagerar på läkemedel. För B-cellslymfom hos hund har tillgången till tillförlitliga forskningsmodeller varit begränsad.
Nu har en forskargrupp vid Cornell University och Weill Cornell Medicine tagit fram tre nya tumörmodeller och två stabila cellinjer från hundar med sjukdomen. Arbetet uppmärksammades av universitetet den 30 oktober, medan själva studien publicerades i tidskriften Cells den 17 september 2026.
Tumörvävnad från tre hundar
Forskarna använde prover från tre hundpatienter med naturligt uppkommet B-cellslymfom. Tumörvävnad transplanterades till möss med kraftigt nedsatt immunförsvar, vilket gjorde det möjligt att studera tumörernas utveckling.
Sådana modeller kallas patientbaserade xenograftmodeller. En viktig fråga var om tumörerna behöll egenskaperna från hundarnas ursprungliga sjukdom.
Genom bland annat vävnadsundersökningar och genetiska analyser kunde forskarna visa att många av de ursprungliga egenskaperna fanns kvar, även efter upprepade överföringar mellan möss. Från två av modellerna lyckades de dessutom etablera cancerceller som kunde odlas vidare i laboratoriet.
Kan användas för att undersöka läkemedel
Cellinjerna ger forskare möjlighet att undersöka cancerceller under kontrollerade förhållanden. I studien användes de också i tester av läkemedelskänslighet.
Tillsammans kan cellodlingarna och tumörmodellerna bidra till att identifiera möjliga angreppspunkter och välja vilka behandlingar som bör undersökas vidare. Underlaget kommer dock från ett litet antal hundar och representerar inte automatiskt hela variationen inom sjukdomen.
Studien visar inte att en ny behandling fungerar på sjuka hundar. Resultatet är i stället forskningsverktyg som kan användas i arbetet inför framtida kliniska prövningar.
Ett arbete som fortsatte efter forskarens död
Projektet bygger vidare på cancerforskaren Kristy Richards arbete. Hennes ambition var att studier av hundars cancer skulle bidra till bättre behandlingar inom både veterinärmedicin och humanmedicin.
Richards avled 2019, men kollegorna fortsatte arbetet med att utveckla modellerna.
– Vi var alla fast beslutna att fullfölja arbetet, så att hennes verktyg skulle komma forskarsamhället till nytta, säger forskaren Robert Weiss i Cornells presentation.
Forskarna ser också möjligheter att använda kunskapen i jämförande cancerforskning, eftersom hundars B-cellslymfom har likheter med vissa lymfom hos människor. För hundpatienterna ligger den möjliga nyttan längre fram: att lovande behandlingsidéer kan undersökas med bättre verktyg innan de går vidare till prövning.
