Andningsbesvär, ögonskador och återkommande hudproblem hör till de hälsorisker som Mops-ägare behöver känna till. En del besvär märks tydligt, medan andra kan misstas för rastypiska egenheter. Här går vi igenom tio hälsoproblem hos Mops – vilka tecken du kan upptäcka och när hunden behöver veterinärhjälp.
Den korta nosen, de stora ögonen och hudvecken påverkar mer än utseendet. De kan också försämra kroppens funktion och öka risken för sjukdom.
I en brittisk studie, publicerad 2022, jämfördes veterinärjournaler för 4 308 Mopsar och 21 835 andra hundar. Mopsarna hade förhöjda odds för flera diagnoser, bland annat BOAS, hornhinnesår och hudvecksinflammation. Underlaget gällde vård under 2016 och ska inte läsas som en aktuell kartläggning av alla svenska Mopsar.
Listan nedan är ett urval av återkommande och rasrelevanta hälsoproblem, inte en rangordning av de tio vanligaste diagnoserna. Tillstånden är olika vanliga och kan förekomma samtidigt.
1 BOAS – När luftvägarna blir för trånga

BOAS, brachycephalic obstructive airway syndrome, innebär att den kortnosiga hundens övre luftvägar är för trånga. Knipta näsborrar och en för lång eller förtjockad mjuk gom kan bidra till att luften får svårt att passera.
Hunden kan få ljudlig eller ansträngd andning, bli ovanligt trött vid aktivitet och ha svårt att återhämta sig. Besvären kan också påverka sömnen. Återkommande kraftig snarkning och tydliga andningsljud bör därför inte avfärdas som något en Mops bara gör.
En veterinär behöver bedöma hundens andning. RFG-Scheme är en metod för BOAS-gradering, men en hund med symtom behöver klinisk bedömning även om den tidigare har undersökts. Operation kan förbättra luftpassagen hos vissa hundar, men är ingen garanti för normal funktion.
Sök akut vid tydlig andnöd eller kollaps. Hantera hunden lugnt och kontakta djursjukhus omedelbart.
2 Hornhinnesår – Ett ögonproblem som kan bli akut

Mopsens framträdande ögon är utsatta för skador. Ögonlockens utformning, bristande blinkförmåga och hår som skaver kan försämra skyddet för hornhinnan, den genomskinliga ytan längst fram på ögat.
Ett hornhinnesår kan göra mycket ont. Hunden kan knipa med ögat, få ökat tårflöde, bli röd i ögat eller försöka gnugga ansiktet. Ibland syns en gråaktig förändring, men ett sår behöver inte vara synligt för ägaren.
En hund som kniper med ögat eller visar ögonsmärta ska undersökas skyndsamt. Vänta inte på att besvären ska gå över av sig själva. Veterinären kan bland annat färga hornhinnan för att upptäcka ett sår och bedöma hur djupt det är. Behandlingen beror på skadans omfattning och bakomliggande orsak.
3 Pigmentös keratit – När hornhinnan mörknar

Vid pigmentös keratit, även kallad korneal melanos, växer mörkt pigment in i hornhinnan. Mops är särskilt drabbad. Pigmentet kan vara begränsat till en liten del av ögat, men omfattande förändringar kan försämra synen kraftigt.
Tillståndet hänger ofta samman med långvarig irritation eller otillräckligt skydd för ögats yta. Inåtrullade ögonlock, hår från nosvecket, dålig tårkvalitet och ofullständiga blinkningar kan bidra.
Det handlar alltså om något annat än att hunden naturligt har mörka ögon. Nytillkomna mörka partier på hornhinnan behöver bedömas av veterinär, även om hunden inte verkar ha ont.
Behandlingen riktas mot orsakerna till irritationen och mot fortsatt pigmentinväxt. Vissa hundar behöver ögonläkemedel, andra även korrigerande kirurgi. Befintliga förändringar försvinner inte nödvändigtvis helt.
4 Hudvecksinflammation – Besvär mellan vecken

Hud som ligger tätt mot hud skapar en miljö där fukt och friktion kan ge irritation. Bakterier och jästsvamp kan sedan bidra till infektion. Hos Mops är bland annat vecket över nosen ett område att hålla uppsikt över.
Tecken kan vara rodnad, fuktig hud, obehaglig lukt, sekret och ömhet. Hunden kan gnugga ansiktet eller reagera när du försöker undersöka området.
Hudvecksinflammation är inte automatiskt ett tecken på dålig skötsel. Själva anatomin kan göra problemen återkommande. Kontrollera vecken regelbundet, håll dem varsamt rena och torra och be veterinären om en lämplig rutin om besvären återkommer.
Inflammerad eller smärtsam hud behöver bedömas. Enbart mer rengöring löser inte alltid problemet, och produkter nära ögonen måste väljas med omsorg.
5 Allergiska hudbesvär – Klåda som återkommer

Mops har en dokumenterad benägenhet för allergiska hudproblem. Det kan bland annat handla om atopisk dermatit, där hunden reagerar mot ämnen i omgivningen. Även foderreaktioner kan behöva utredas.
Klådan kan märkas som slickande på tassarna, kliande i ansiktet eller återkommande besvär i öronen. Huden kan bli röd, förtjockad och infekterad. Vissa hundar har tydliga säsongsvariationer, medan andra har problem året runt.
Alla kliande utslag är dock inte allergi. Veterinären behöver också överväga exempelvis parasiter och infektioner. Vid misstänkt foderallergi kan en strikt eliminationsdiet under veterinärens vägledning ingå i utredningen.
Att byta foder på måfå ger inte samma information som en planerad utredning. Behandlingen behöver anpassas till orsaken och kan omfatta både klådlindring, hudvård och behandling av följdinfektioner.
6 Demodikos – När hårsäckskvalster orsakar sjukdom

Hårsäckskvalster, Demodex, kan finnas hos hundar utan att ge några besvär. Demodikos är sjukdomen som uppstår när kvalstren förökar sig för mycket och orsakar hudförändringar. Mops hör till de raser där forskning har visat förhöjd risk för sjukdom med debut i ung ålder.
Ett vanligt tecken är fläckvis pälsavfall. Huden kan också bli röd och inflammerad. Klådan behöver inte vara påtaglig från början, men följdinfektioner kan göra huden både kliande och öm.
Veterinären kan undersöka hudprover i mikroskop. Lindriga, begränsade förändringar och mer utbredd sjukdom kräver olika handläggning. Vid debut hos en vuxen hund kan det också finnas anledning att leta efter bakomliggande sjukdom eller annan påverkan på immunförsvaret.
7 Öroninflammation – Ofta mer än ett smutsigt öra

Inflammation i den yttre hörselgången, otitis externa, hör till de återkommande problemen hos Mops. Öronbesvär kan vara kopplade till bland annat allergi, hörselgångarnas utformning och förändringar i huden.
Hunden kan skaka på huvudet, klia sig vid öronen eller reagera med smärta vid beröring. Rodnad, illaluktande sekret och ökad mängd vax är andra tecken.
Bakterier eller jästsvamp kan växa till i den inflammerade hörselgången, men de är inte alltid grundorsaken. Därför behöver återkommande besvär utredas, inte bara behandlas som en ny infektion varje gång.
Kontakta veterinär vid öronsmärta eller misstänkt inflammation. Undvik bomullspinnar i hörselgången och överdriven rengöring. Hunden behöver rätt behandling för just det aktuella öronproblemet.
8 Övervikt och fetma – Extra belastning på kroppen

Övervikt är ett av de tydligast dokumenterade hälsoproblemen hos Mops. Den brittiska journalstudien från 2022 pekade ut fetma som den vanligaste enskilda diagnosen i den undersökta Mops-gruppen.
Extra kroppsfett kan försämra ork och livskvalitet. För en hund som redan har trånga luftvägar blir övervikten ytterligare en belastning. En kompakt kroppsform ska därför inte förväxlas med att hunden behöver vara rund.
Bedöm både vikt och hull. Hos en vuxen hund ska revbenen gå att känna utan att du behöver trycka hårt. Veterinär eller djursjukskötare kan hjälpa till med en strukturerad hullbedömning och en individuell målvikt.
Räkna in godis och tugg i det totala energiintaget. Vid behov av viktnedgång är en plan för utfodring och anpassad aktivitet bättre än att försöka motionera bort övervikten med hårda pass.
9 Patellaluxation – När knäskålen förskjuts

Vid patellaluxation hamnar knäskålen utanför sitt normala läge. Tillståndet förekommer hos Mops och är särskilt relevant hos mindre hundraser.
Ett typiskt tecken är att hunden ibland tar några hoppsasteg eller plötsligt lyfter ett bakben för att sedan gå vidare. Andra hundar har mer ihållande hälta och smärta. Vissa uppvisar inga tydliga symtom alls.
Diagnosen ställs genom att veterinären undersöker knäledens stabilitet. Ibland behövs också röntgen för att bedöma benens och ledens utformning.
Behandlingen beror på hur hunden påverkas och hur leden ser ut. Alla hundar behöver inte opereras, men återkommande hälta ska utredas. Försök inte själv trycka knäskålen på plats.
10 Ryggmärgssjukdom och mopsmyelopati – När bakbenen sviktar

Förändrad gång hos Mops kan bero på sjukdom i ryggmärgen. Mopsmyelopati, PDM, är ett sådant sjukdomstillstånd som har studerats i svensk forskning vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Drabbade hundar kan utveckla tilltagande svaghet och sämre koordination i bakbenen. De kan bli vingliga, släpa tassarna och få problem med urin- eller avföringskontroll. Tydlig ryggsmärta behöver inte finnas, vilket kan göra problemen lättare att förbise.
Missbildade ryggkotor förekommer hos rasen, men ett sådant fynd förklarar inte automatiskt hundens neurologiska symtom. I SLU-forskningen kunde förekomsten eller typen av medfödda kotförändringar inte kopplas till de neurologiska bortfallen på det sätt som undersöktes.
En förändrad gång ska bedömas av veterinär, även när hunden verkar glad och inte visar smärta. Utredningen kan behöva omfatta neurologisk undersökning och avancerad bilddiagnostik.
Värme kräver extra uppmärksamhet
Mopsens värmekänslighet är viktig att känna till, särskilt om hunden har andningsproblem eller övervikt. Trånga luftvägar kan göra flåsandet mindre effektivt och försvåra avkylningen. Ansträngning i varmt väder kan därför snabbt bli farlig.
Kraftigt flåsande tillsammans med svaghet, förvirring, vinglighet eller kollaps ska tas på allvar. Vid misstänkt värmeslag: avbryt aktiviteten, flytta hunden till en sval plats, påbörja kylning med svalt vatten och kontakta veterinär omedelbart. Vänta inte med att söka hjälp för att se om hunden verkar piggna till.
Värmeslag kan skada inre organ även när temperaturen har gått ner. Hunden behöver därför veterinärbedömning också efter att den första kylningen tycks ha hjälpt.

Acceptera inte besvär bara för att hunden är en Mops
En Mops ska kunna få hjälp med andningsbesvär, ögonsmärta, klåda och förändrad rörelseförmåga. Att ett problem förekommer ofta hos en ras gör det inte harmlöst.
Sök veterinär skyndsamt vid ett smärtande eller hopknipet öga. Andnöd, kollaps och plötslig förlamning eller uttalad svaghet kräver omedelbar veterinärkontakt. Återkommande klåda, öronbesvär, hälta och gradvis förändrad gång behöver också utredas, även om hunden fortfarande äter och vill vara med.
För den som funderar på att köpa Mops är det klokt att be om dokumenterad information om föräldradjurens hälsa och andning. Resultat från andningsundersökningar är värdefulla, men inget enskilt test kan garantera att en valp förblir frisk.
Har du hund – eller bara älskar att prata om hundar? Då får du gärna kika in och vara en av de första medlemmarna.
Läs mer om Mops
Vill du lära känna rasen bättre? I Hundnytts hundrasdatabas hittar du samlad fakta om Mops, bland annat om rasens ursprung, temperament, storlek och behov av motion och skötsel. Där finns även fler artiklar och lästips för dig som redan delar vardagen med en Mops eller funderar på att skaffa en.



