Emil Lindberg
Ett finskt medborgarinitiativ vill se hårdare regler för avel av hundar och katter med extrema kroppsliga drag som riskerar att orsaka lidande. Bakom förslaget finns djurägare och yrkesverksamma som menar att dagens åtgärder inte räcker för att komma till rätta med problemen.
Målet är inte att förbjuda specifika hundraser, utan att sätta tydligare gränser för avel på egenskaper som kan leda till exempelvis andningssvårigheter, kronisk smärta, neurologiska problem eller nedsatt rörelseförmåga.
Vill se snabbare förändring
En av personerna bakom initiativet är djurskötaren Kaisa Lehtola. Hon anser att diskussionen om hundars hälsa har pågått i årtionden utan att tillräckligt mycket har hänt. Detta är svenska Yle först med att rapportera.
Enligt henne krävs tydligare regler utifrån för att utvecklingen ska gå snabbare.
Lehtola har själv engagerat sig i frågor som rör hundhälsa under lång tid, bland annat genom att informera om hälsoproblem hos olika raser och dela erfarenheter från livet med kroniskt sjuka hundar.
Hon menar att frivilliga åtgärder och rekommendationer inte har varit tillräckliga för att minska problemen.
Kennelklubben ser utmaningar
I Finland är en stor del av landets hundar registrerade genom kennelorganisationen, vilket gör det enklare att följa upp hälsodata och avelsarbete.
Men även om nya regler införs finns det utmaningar.
Finska Kennelklubben lyfter fram att det kan vara svårt att kontrollera avel som sker utanför de etablerade registreringssystemen. Hundar som inte registreras är betydligt svårare att följa upp, och mycket av aveln sker dessutom i privata hem.
Det väcker frågor om hur eventuella nya regler i praktiken ska övervakas och efterlevas.
Nya regler på väg i Finland och EU
Samtidigt som medborgarinitiativet samlar stöd pågår redan arbete med nya regelverk.
En arbetsgrupp inom det finska jord- och skogsbruksministeriet arbetar med att ta fram nationella regler för hundavel. Parallellt har även EU tagit steg mot ökad reglering av hund- och kattavel genom en ny förordning som antogs av Europaparlamentet tidigare i år, vilket vi på Hundnytt nyligen rapporterade om..
Exakt hur de framtida reglerna kommer att se ut är ännu inte klart.
Förespråkarna bakom initiativet hoppas dock att Finland ska gå längre än EU:s minimikrav och bli ett föregångsland inom området.
– Vi kan visa resten av världen hur man bör agera för att förbättra hundarnas välfärd, menar initiativets företrädare.
Så styrs aveln av rashundar i Finland
Omkring 70 procent av alla hundar i Finland är registrerade rashundar. För att kunna registrera sina valpar måste uppfödare följa både allmänna och rasspecifika riktlinjer för aveln.
- Kennelklubbens allmänna avelsstrategi – bygger på den finska djurskyddslagen och utgör grunden för avelsarbetet.
- JTO: Rasspecifika avelsstrategier – kompletterar den allmänna strategin med riktlinjer som är anpassade för den enskilda rasen.
- PEVISA: rasspecifika specialvillkor – särskilda krav som ska minska förekomsten av ärftliga sjukdomar och defekter, exempelvis genom obligatoriska hälsoundersökningar av avelsdjur.
Källa: Finska Kennelklubben
Hälsoproblem finns hos flera populära raser
Debatten handlar inte enbart om oregistrerad avel.
Många av de hälsoproblem som diskuteras förekommer även inom etablerade rashundspopulationer. Kritiker menar att vissa rasstandarder genom åren har premierat utseendedrag som i vissa fall kan påverka hundarnas livskvalitet negativt.
I flera europeiska länder har frågan redan lett till omfattande diskussioner. Norge stoppade exempelvis avel på Cavalier King Charles Spaniel genom ett uppmärksammat domstolsbeslut, medan Nederländerna har infört långtgående begränsningar kring vissa plattnosade hundar.
Sådana åtgärder har dock mött stark kritik från många hundägare och rasentusiaster.
Fokus på egenskaper – inte raser
En viktig del i det finska initiativet är att fokus ligger på de egenskaper som orsakar lidande snarare än på specifika hundraser.
Förespråkarna anser att det är mer effektivt att rikta in sig på de problematiska dragen än att försöka förbjuda enskilda raser.
Samtidigt pekar experter på att hundraser förändrats över tid. Historiska bilder visar att flera raser tidigare hade ett mindre extremt utseende än i dag.
Det används ofta som argument för att det går att förbättra hälsan utan att raserna behöver försvinna.
Har du hund – eller bara älskar att prata om hundar? Då får du gärna kika in och vara en av de första medlemmarna.
Hälsotester och korsningsprojekt lyfts fram
Finska Kennelklubben framhåller att det redan finns flera verktyg för att förbättra hundarnas hälsa.
Hälsoundersökningar, genetiska tester och långsiktiga avelsprogram används i dag för att minska förekomsten av ärftliga sjukdomar.
Ett annat verktyg är så kallade korsningsprojekt, där raser med begränsad genetisk variation eller omfattande hälsoproblem korsas med friskare hundar för att bredda genpoolen.
Sådana projekt pågår redan inom flera raser, bland annat Cavalier King Charles Spaniel, Fransk Bulldogg och Dobermann.
Förespråkarna bakom medborgarinitiativet välkomnar dessa satsningar, men anser att de behöver genomföras i betydligt större omfattning för att få verklig effekt på hundarnas hälsa i framtiden.
