Lisa Bergström
Artificiell intelligens börjar hitta in på allt fler områden inom sjukvården. Men teknik som fungerar på människor behöver inte automatiskt fungera lika bra på våra fyrbenta familjemedlemmar.
Det visar en ny studie där forskare testade ett AI-utrustat digitalt stetoskop på hundar och katter.
Resultaten var minst sagt blandade. AI lyckades relativt bra med att upptäcka blåsljud hos hundar, men hade betydligt större problem med katter. När systemet skulle tolka hundarnas hjärtrytm uppstod dessutom en rad felaktiga varningar.
Bakom studien står forskare vid North Carolina State University i USA. Studien publicerades online den 5 augusti i Journal of the American Veterinary Medical Association.
Över 100 hundar och katter undersöktes
Forskarna inkluderade 54 hundar och 51 katter som kom till ett universitetssjukhus för djur mellan augusti och december 2025.
Djuren undersöktes med ett CORE 500 digitalt stetoskop, som har AI-funktioner för att bland annat identifiera blåsljud och tolka hjärtrytm.
Samtidigt undersöktes djuren av veterinärmedicinsk personal. Bland dem fanns en specialist i veterinärkardiologi, en veterinär under specialistutbildning och en veterinärstudent.
Djuren genomgick även EKG och vid behov ultraljud av hjärtat.
Det fanns dock en viktig detalj: AI-systemet var utvecklat och tränat på data från människor – inte hundar eller katter.
Klarade hundarnas blåsljud betydligt bättre
När det gällde att upptäcka blåsljud hos hundar presterade systemet förhållandevis bra.
Veterinärerna konstaterade blåsljud hos 38 av de 54 hundarna. AI-systemet lyckades identifiera 33 av dessa.
Det motsvarade en känslighet på 86,8 procent.
Systemet hade däremot svårare att korrekt identifiera hundar som inte hade blåsljud. Specificiteten låg på 56,3 procent.
Hur kraftigt blåsljudet var spelade också stor roll. Hundar med tydligare blåsljud hade betydligt större sannolikhet att identifieras korrekt av AI.
Hos katterna gick det betydligt sämre
Skillnaden blev dramatisk när samma teknik användes på katter.
Veterinärerna hittade blåsljud hos 22 av de 51 katterna.
AI upptäckte bara två av dem.
Det innebär att systemet missade 20 av 22 katter med blåsljud, vilket motsvarar en känslighet på endast 9,1 procent.
Till och med veterinärstudenterna i undersökningen presterade betydligt bättre och identifierade närmare två tredjedelar av katterna med blåsljud.
De två blåsljud som AI faktiskt hittade hos katterna var dessutom relativt kraftiga.
Varnade för förmaksflimmer hos hundar
Ännu ett problem dök upp när forskarna tittade på AI-systemets förmåga att tolka hjärtrytmen.
Bland hundarna klassificerade systemet inte en enda hund som fri från rytmrubbning.
I stället angav AI förmaksflimmer hos 28 hundar, en ospecificerad rytmrubbning hos 21 och dålig signalkvalitet hos fem.
Det fanns i verkligheten sex hundar med förmaksflimmer, och samtliga identifierades korrekt av systemet.
Problemet var alltså inte bara att hitta de verkliga fallen – utan att AI samtidigt pekade ut många andra hundar som om de hade förmaksflimmer.
Ett särskilt problem tycks ha varit sinusarytmi, en rytmvariation som är vanlig och ofta helt normal hos hundar. Av 13 hundar med sinusarytmi klassificerade AI nio som om de hade förmaksflimmer.
Tekniken i sig fungerade bättre än AI
Forskarna gör samtidigt en viktig skillnad mellan själva det digitala stetoskopet och AI som tolkar informationen.
Stetoskopets möjlighet att spela in bland annat EKG fungerade bra och gav användbara registreringar.
Problemet låg framför allt i hur algoritmen tolkade information från djuren.
Det betyder att tekniken fortfarande skulle kunna vara ett användbart hjälpmedel för veterinärer – exempelvis för att snabbt spela in ett EKG eller uppmärksamma något som sedan behöver undersökas närmare.
Resultaten bör däremot inte användas som en ersättning för veterinärens egen bedömning.
Har du hund – eller bara älskar att prata om hundar? Då får du gärna kika in och vara en av de första medlemmarna.
AI behöver lära sig hur djur fungerar
Studien illustrerar samtidigt ett större problem när AI-baserad medicinteknik börjar användas inom veterinärvården.
En algoritm som har tränats för att känna igen sjukdomstecken hos människor kan inte förväntas förstå hundars och katters fysiologi på samma sätt.
Forskarna framhåller därför vikten av att AI-system testas och valideras specifikt för den djurart där de ska användas.
Det betyder inte att AI-stetoskop saknar framtid inom veterinärvården. Tvärtom utvecklas redan system där algoritmer tränas särskilt på hjärtljud från hundar.
Men den nya studien visar tydligt att AI inte bara kan flyttas från människosjukvården till veterinärkliniken och förväntas ge samma resultat.
