Emil Lindberg
Kostnaden för att ta sin hund till veterinären har stigit kraftigt de senaste åren. På bara fem år har priset per besök ökat med över 50 procent – en utveckling som väcker oro bland djurägare i hela landet. För katter är ökningen ännu mer dramatisk.
En ny rapport från Sveland Djurförsäkringar visar att veterinärvården blivit betydligt dyrare, samtidigt som besöken blivit fler. Bakom siffrorna döljer sig både förändrade beteenden hos djurägare och en växande debatt om prissättning och transparens i branschen.
- 1 Veterinärbesök för hund har blivit 51% dyrare på fem år.
- 2 Även antalet veterinärbesök ökar, men inte lika snabbt som priserna.
- 3 Vanliga problem, som att hunden svalt något olämpligt, kan leda till notor på över 40 000 kr.
- 4 Experter efterlyser bättre pristransparens inom veterinärvården.
Hundägare går oftare till veterinären – men priserna ökar snabbare
Enligt rapporten har antalet veterinärbesök för hund ökat med 27 procent under perioden 2020–2025. Samtidigt har kostnaden per besök stigit med hela 51 procent.
För katter är utvecklingen ännu tydligare: 43 procent fler besök – och en prisökning på 79 procent per vårdtillfälle. Hästägare har sett en mer modest förändring, med en procent fler besök och 14 procents prisökning.
Att fler söker vård för sina djur hänger delvis ihop med en förändrad syn på sällskapsdjur. I en undersökning som analysföretaget Verian genomfört uppger nio av tio svenskar att de ser hundar och katter som fullvärdiga familjemedlemmar. 61 procent anser dessutom att kostnaderna för veterinärvård har ökat markant de senaste åren.
”Kärleken ska inte behöva vägas mot plånboken”
Svelands genomgång bygger både på intern skadestatistik och enkäter med 4 500 djurägare. Många vittnar om en ökad oro – och att man hellre söker vård en gång för mycket än riskerar att missa något allvarligt.
Enligt bolagets vd Linda Kreutz är det dock svårt att förklara den kraftiga prisutvecklingen enbart med ökad efterfrågan eller medicinska framsteg. Hon menar att prissättningen i delar av branschen är problematisk och att djurägare ofta har svårt att i förväg förstå vad vården faktiskt kommer att kosta.
Även Konkurrensverket har tidigare pekat på bristande pristransparens inom veterinärvården, vilket gör det svårt för djurägare att jämföra alternativ.
Vanliga olyckor kan bli mycket dyra
Det är inte alltid de mest komplicerade diagnoserna som leder till de högsta kostnaderna. Tvärtom visar rapporten att vardagliga incidenter kan eskalera snabbt.
För hund är främmande kropp i mage eller tarm den dyraste genomsnittliga diagnosen, med en medelkostnad på omkring 43 000 kronor. Därefter följer livmoderinflammation (pyometra) och förlossningskomplikationer. För katter toppar också främmande kropp listan, följt av urinstopp.
Samtidigt förekommer extrema ”skräcknotor”. I materialet finns exempel där hundägare fått betala över 200 000 kronor för avancerad vård efter allvarliga skador eller infektioner. Även för katter och hästar förekommer vårdtillfällen med kvitton långt över 100 000 kronor.
Rådgivning kan minska trycket
Rapporten pekar dock på att rätt rådgivning kan göra skillnad. Hela 87 procent av de tillfrågade uppger att de någon gång undvikit onödiga vårdkostnader tack vare rådgivning, och 45 procent har kunnat vårda sitt djur hemma efter att ha fått professionella råd.
Samtidigt visar siffrorna att djurägandet i sig innebär betydande årliga kostnader. Hundägare uppskattar i genomsnitt sina utgifter till cirka 19 000 kronor per år, medan motsvarande siffra för katt ligger på 12 000 kronor. För häst är kostnaden betydligt högre – omkring 73 000 kronor årligen.
Tidsbrist – inte ekonomi – bakom omplaceringar
Rapporten berör även en annan utveckling: ökningen av omplaceringar. Drygt hälften av de uppfödare som svarat i undersökningen upplever att omplaceringarna blivit fler. Intressant nog uppges ekonomi vara orsaken i endast fem procent av fallen.
I stället handlar det oftast om att djurägare underskattat det ansvar och den tidsåtgång som ett djur innebär.
Sammantaget målar rapporten upp en bild av ett djurägande i förändring. Våra hundar och katter är i högre grad än tidigare en självklar del av familjen – men när kostnaderna stiger i rekordfart ställs många inför svåra avvägningar.
Frågan som nu diskuteras allt mer öppet är hur veterinärvården ska bli både hållbar och transparent – utan att ägare tvingas väga kärleken till sitt djur mot sin egen ekonomi.
