Varför är vissa Schäfrar mer nyfikna och orädda än andra? En omfattande svensk forskningsstudie visar att skillnader i hundarnas beteende delvis kan förklaras av deras gener. Forskarna har analyserat beteendedata från omkring 23 000 Schäfrar och hittat tydliga skillnader mellan hundar som avlats för arbete och hundar som avlats för utställning.
Schäfern är en av världens mest välkända hundraser och används inom allt från polis- och räddningsarbete till hundsport och familjeliv. Men trots att hundarna tillhör samma ras kan deras temperament och beteenden skilja sig åt. Nu har forskare vid Uppsala universitet och SSS (SLU) undersökt hur arv och avelsinriktning hänger samman med dessa skillnader.
Resultaten visar att Schäfrar från arbetsinriktade avelslinjer i genomsnitt uppvisar större nyfikenhet, mindre rädsla och mer socialt intresse för människor än Schäfrar från utställningsinriktade linjer. Studien ger därmed nya insikter om hur avel kan påverka hundars beteende över generationer.
Omkring 23 000 Schäfrar ingick i undersökningen
Forskarna har analyserat resultat från beteendetester av omkring 23 000 Schäfrar. Genom att jämföra hundarnas reaktioner i olika situationer har de kunnat undersöka skillnader i bland annat nyfikenhet, rädsla och socialt beteende.
En viktig del av undersökningen handlar om skillnaderna mellan två avelsinriktningar inom rasen. Arbetslinjerna har framför allt utvecklats med fokus på egenskaper som är användbara vid exempelvis tjänstearbete och olika hundsporter, medan utställningslinjerna i större utsträckning har avlats med hänsyn till exteriöra egenskaper.
Resultaten visar att dessa olika avelsmål också sammanfaller med skillnader i hundarnas beteende. Det betyder däremot inte att varje arbets-Schäfer är modigare eller mer social än varje utställnings-Schäfer. Forskarna beskriver skillnader på gruppnivå, och variationen mellan enskilda hundar kan fortfarande vara stor.

Generna spelar en viktig roll
Utöver beteendetesterna har forskarna undersökt genetiska skillnader mellan hundarna. Analysen visar att det finns ärftliga komponenter kopplade till flera av de beteendeegenskaper som studerats.
Det innebär att egenskaper som nyfikenhet och rädsla inte enbart formas av hundens uppväxt, träning och erfarenheter. Även genetiska förutsättningar kan bidra till hur en hund reagerar på människor, nya miljöer och oväntade situationer.
Samtidigt är hundars beteende komplext. Det påverkas av många gener i samspel med miljön, och forskningsresultaten innebär inte att det finns en enda gen som avgör om en schäfer blir modig eller rädd.
Kan få betydelse för framtidens hundavel
Kunskap om hur beteendeegenskaper ärvs kan bli värdefull för uppfödare och organisationer som arbetar med att välja ut hundar för olika uppgifter.
För exempelvis polis- och tjänstehundar är egenskaper som trygghet, nyfikenhet och förmågan att hantera nya situationer särskilt viktiga. En hund som ska arbeta i krävande miljöer behöver kunna hantera störningar och oväntade händelser utan att bli alltför rädd.
Forskningsresultaten kan bidra till en bättre förståelse av vilka egenskaper som påverkas av avel och hur beteendetester kan användas tillsammans med annan information vid avelsbeslut.
Det betyder dock inte att genetiska analyser ensamma kan förutsäga hur en enskild valp kommer att utvecklas. Miljö, socialisering och träning har fortfarande stor betydelse.

Viktigt även för vanliga hundägare
Även om forskningen framför allt är intressant ur ett avelsperspektiv finns det lärdomar för vanliga hundägare.
Två Schäfrar kan ha olika förutsättningar att hantera nya situationer, trots att de tillhör samma ras. En hund kan vara naturligt nyfiken och framåt, medan en annan behöver mer tid och stöd för att känna sig trygg.
Det understryker vikten av att se hunden som en individ och anpassa träning, aktivering och förväntningar efter dess egenskaper.
Studien visar också varför det är viktigt att inte enbart utgå från en hundras generella beskrivning när man väljer hund. Även avelslinjer, föräldrarnas egenskaper och den enskilda hundens temperament kan spela stor roll.
Ny kunskap om en av världens mest mångsidiga hundraser
Schäfern har under lång tid avlats för olika ändamål. Rasens stora användningsområde gör den särskilt intressant för forskare som vill förstå sambandet mellan arv, avel och beteende.
Den nya svenska forskningen bidrar med ytterligare kunskap om hur dessa faktorer hänger samman. Resultaten visar att avelsinriktning kan ha betydelse för hundars beteendemässiga egenskaper, samtidigt som varje hund påverkas av både arv och miljö.
För framtidens Schäfer-avel kan den kunskapen bli ett viktigt verktyg i arbetet med att förena funktion, hälsa och mentalt välbefinnande.
Källa: Forskning.se – Schäferns nyfikenhet och oräddhet finns i generna (11 november 2026).

