Allt fler människor skadas av hundar i Sverige. Enligt Socialstyrelsens statistik drabbades över 4 300 personer under 2024 efter att ha blivit bitna eller angripna av hund. Trenden har varit stigande de senaste åren – från drygt 3 500 skador år 2020 till närmare 4 500 året innan. Bakom siffrorna finns både allvarliga olyckor och lindrigare incidenter, men sammantaget visar de på ett problem som regeringen nu vill ta tag i.
Regeringen vill skärpa tillsynen
Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) menar att samhället inte haft tillräckligt effektiva verktyg för att hantera hundar som utgör en risk. Därför har regeringen lagt fram en lagrådsremiss som bygger på Statskontorets tidigare utredning. Målet är tydligt: färre människor ska skadas av hundar och de hundägare som brister i ansvar ska inte kunna fortsätta som tidigare.
Förslagen, som kan börja gälla den 1 april 2026, innebär en rad nya befogenheter för myndigheterna. ”Man får inte ha hundar som beter sig på det här sättet, men vi har haft svårt att se till att lagen följs”, säger Kullgren i Morgonstudion.

Länsstyrelsen får gå in i hemmet
En av de mest uppmärksammade förändringarna är att Länsstyrelserna får rätt att gå in i bostäder och andra utrymmen. Tanken är att kunna kontrollera att exempelvis hundförbud eller krav på munkorg faktiskt följs. I dag är det en möjlighet som endast polisen har, men regeringen vill ge länsstyrelserna större handlingsutrymme för att agera snabbare.
Det föreslås också att länsstyrelserna, precis som polisen, ska kunna fatta beslut om att omhänderta en hund direkt om den utgör en omedelbar fara för människor eller andra djur.
Ägarens ansvar i fokus
Regeringen betonar att det inte är hundarna i sig som är problemet, utan bristen på ansvar hos vissa ägare. Kullgren, som själv har hund, understryker att ansvaret alltid ligger hos ägaren: ”Klarar man inte av att se till att ens hund inte skadar någon annan, då ska man inte ha hund”.
Med de nya reglerna hoppas regeringen både kunna förebygga olyckor och snabbare ingripa när hundägare inte tar sitt ansvar.
Inget rasförbud – fokus på beteende
Trots de många debatter som förts om särskilt ”farliga raser” föreslår regeringen inga rasförbud. Argumentet är att problemen i de allra flesta fall inte har med rasen att göra, utan med ägarens förmåga – eller oförmåga – att uppfostra, kontrollera och ta hand om sin hund.
Däremot ses även djurskyddslagen över. Här föreslås bland annat att polisen ska kunna fatta snabbare beslut om avlivning av svårt skadade eller sjuka djur, även på helger och helgdagar då Länsstyrelsen inte alltid är i tjänst.

Men än är inte förslaget godkänt
Om riksdagen godkänner förslagen väntar ett helt nytt regelverk från april 2026. Det innebär en tydlig skärpning av tillsynen, där hundägare kan räkna med fler kontroller och ett större ansvar för att följa de krav som myndigheterna ställer.
Målet är att minska antalet olyckor och samtidigt markera att hundägande är ett ansvar, inte en rättighet utan villkor. För många hundälskare blir det en påminnelse om att den egna hunden inte bara är en familjemedlem – utan också ett ansvar gentemot omgivningen.
