Sofie Lindgren
Två studenter vid Chalmers tekniska högskola har tagit fram en ny AI-baserad metod som kan analysera hur en hund andas. Tekniken är tänkt att fungera som ett stöd för veterinärer när de ska bedöma om en hund lider av BOAS – ett andningsproblem som är särskilt vanligt hos kortnosiga raser.
Metoden bygger på artificiell intelligens som tränats för att känna igen mönster i hundars andningsljud. För arbetet har studenterna Tim Pagrell och Jennie Berndtson tilldelats Bert-Inge Hogsveds pris för bästa entreprenörskap 2026.
- 1 Två Chalmersstudenter har utvecklat en AI-metod som analyserar hundars andning.
- 2 Tekniken är tänkt att fungera som stöd vid bedömning av BOAS, ett vanligt andningsproblem hos kortnosiga hundar.
- 3 I de första testerna gav modellen rätt resultat i samtliga fem fall som ingick i studien.
- 4 Med fler inspelningar kan metoden på sikt bli ett praktiskt verktyg för veterinärer.
Vanligt problem hos kortnosiga hundraser
BOAS står för Brachycephalic Obstructive Airway Syndrome och innebär att hundens luftvägar är för trånga. Det gör att hunden kan få svårt att andas, särskilt vid fysisk aktivitet eller stress. I mer allvarliga fall kan kirurgi krävas för att förbättra luftflödet.
Tillståndet är särskilt vanligt hos hundraser med kort nos, exempelvis Mops och Fransk Bulldogg. I dag krävs dessutom särskild utbildning för veterinärer som ska göra en formell BOAS-bedömning.
– Vi ville undersöka om det går att använda analys av hundars andning som ett hjälpmedel, så att bedömningen kan bli enklare och mer tillgänglig, säger Tim Pagrell i ett pressmeddelande från Hogia.
Har du hund – eller bara älskar att prata om hundar? Då får du gärna kika in och hjälpa oss prova funktionerna.
AI analyserar inspelningar av hundars andning
Som en del av sitt examensarbete spelade Jennie Berndtson in andningsljud från fem hundar som samtidigt genomgick en BOAS-undersökning hos veterinär. Inspelningarna gjordes både när hundarna vilade och efter kortare fysisk ansträngning.
Materialet användes sedan för att testa den AI-modell som studenterna utvecklat och tränat på tidigare insamlade data. Systemet analyserar ljudfilerna och försöker identifiera specifika mönster i hundens andning.
Bakgrundsljud filtreras bort, och statistiska metoder används för att hitta de parametrar som bäst beskriver hur andningen låter hos hundar med respektive utan andningsproblem.
– Vi ville se om det går att upptäcka mönster som kanske inte alltid hörs tydligt när man bara lyssnar, säger Jennie Berndtson.
När modellen testades på de fem hundarna i studien lyckades den i samtliga fall göra rätt bedömning.
Ett examensarbete med hundar i fokus
Båda studenterna har ett stort hundintresse, vilket också blev startpunkten för projektet. Tim Pagrell har själv två hundar och Jennie Berndtson växte upp i en familj med hundar.
När de började läsa mer om BOAS insåg de hur vanligt problemet är hos vissa raser – något som ytterligare stärkte motivationen att arbeta med ämnet.
– Jag försöker ofta välja projekt som betyder något för mig personligen. När jag upptäckte hur utbrett BOAS faktiskt är kändes det ännu mer relevant att fördjupa sig i, säger Jennie Berndtson.
Kan i framtiden bli ett verktyg i mobilen
Tanken är att veterinärer i framtiden själva ska kunna spela in hundens andning och låta AI-modellen analysera ljudfilen. På sikt skulle tekniken till och med kunna användas via en mobilapp.
För att utveckla modellen vidare krävs dock fler inspelningar från hundar som genomgår BOAS-undersökningar hos veterinär.
– Modellen fungerar redan i dag, men med mer data kan vi förbättra den ytterligare och göra den mer tillförlitlig, säger Tim Pagrell.
Under arbetets gång har studenterna haft kontakt med forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Förhoppningen är att fler veterinärer ska få kännedom om metoden och bidra med nya inspelningar.
Med större datamängder skulle tekniken kunna utvecklas till ett praktiskt hjälpmedel i veterinärernas arbete.
Pris för entreprenörskap
Arbetet är resultatet av två masterexamensarbeten vid Chalmers tekniska högskola. För projektet har studenterna också tilldelats Bert-Inge Hogsveds pris för bästa entreprenörskap.
Priset instiftades 2011 av tekniska fysikern och Hogia-grundaren Bert-Inge Hogsved. Det delas varje år ut till studenter vid Chalmers som visar entreprenöriellt tänkande inom teknik och naturvetenskap.
Prissumman uppgår till 30 000 kronor och finansieras genom Bert-Inge och Åse Hogsveds stiftelse.
