Sofie Lindgren
Att äga en hund eller katt i Europa har blivit betydligt dyrare det senaste decenniet. Enligt siffror från Eurostat har kostnaden för veterinärvård och relaterade tjänster ökat med över 30 procent i eurozonen sedan 2015 – en siffra som i flera länder stiger långt över det. Samtidigt har den allmänna inflationen i EU under samma period stannat kring 30 procent, vilket betyder att vården av sällskapsdjur blivit oproportionerligt mycket dyrare jämfört med andra levnadskostnader.
För en vanlig familj innebär det att en rutinmässig undersökning eller behandling i dag kostar ungefär en tredjedel mer än för tio år sedan. Det gör att många djurägare kämpar för att ha råd med den vård deras fyrbenta vänner behöver.
Hårdast drabbade länder i öst
Prisutvecklingen är särskilt dramatisk i Central- och Östeuropa. I Ungern har veterinärkostnaderna mer än fördubblats, med en ökning på hela 116 procent sedan 2015. Polen ligger inte långt efter med 85 procents uppgång. Även Slovakien (84 procent) och Bulgarien (64 procent) har sett kraftiga prislyft. Även här i Sverige har vi märkt av skenande veterinärkostnader, även om vi ligger ganska skonsamt till jämfört med många andra europeiska länder (cirka 44 procent).
En bidragande orsak är det enorma intresse för husdjur som växte fram under pandemin, då rekordmånga hushåll valde att skaffa hund eller katt. Med fler djur ökade efterfrågan på både veterinärvård och djurprodukter – något som i sin tur pressade upp priserna.
Nästan hälften av Europas hushåll har husdjur
Enligt branschorganisationen FEDIAF finns det i dag omkring 139 miljoner husdjur i Europa, vilket innebär att nästan vartannat hem har ett sällskapsdjur. Hundar och katter dominerar, med Storbritannien i topp för antalet hundar (11,7 miljoner), följt av Tyskland och Spanien. När det gäller katter är Tyskland störst, med 15,7 miljoner registrerade katter, tätt följt av Frankrike med 14,9 miljoner.
Även andra djur är populära. Italien och Turkiet ligger i topp när det gäller burfåglar, med omkring 13 respektive 12 miljoner fåglar i hemmen. Den enorma mängden djur understryker vilken central roll de spelar i europeiska hushåll – men också hur känslig situationen blir när kostnaderna skenar iväg.
Företag tar över veterinärkliniker
En ny studie, publicerad i Veterinary Sciences, visar att den europeiska veterinärsektorn genomgår en snabb förändring. Allt fler kliniker köps upp av större bolag, och 16 procent av veterinärerna arbetar nu i företagsägda verksamheter. De självständiga klinikerna är fortfarande flest, men trenden är tydlig – särskilt bland yngre veterinärer, där över hälften under 40 år redan är anställda i företagsstyrda kedjor.
Forskare lyfter fram både för- och nackdelar. Å ena sidan kan större aktörer erbjuda karriärvägar och effektivare resurser, men å andra sidan finns farhågor kring prispress, minskad frihet för veterinärer och en ökad risk för monopol. I Storbritannien har utvecklingen redan fått konkurrensmyndigheten att granska marknaden.
Djurhemmen larmar om övergivna hundar och katter
En annan oroande följd av utvecklingen är den kraftiga ökningen av övergivna husdjur. Den tyska djurskyddsfederationen rapporterar att nästan 70 procent av landets djurhem nu är fullbelagda, och hälften har helt slut på platser. Endast en liten minoritet kan fortfarande ta emot fler djur.
– Antalet människor som vill lämna ifrån sig sina djur är högre än någonsin. Våra djurhem klarar helt enkelt inte av trycket, säger Thomas Schroeder till Euronews, ordförande för federationen.
Liknande rapporter kommer från Spanien, där omkring 300 000 hundar övergavs under 2024, trots chip- och steriliseringslagar. I Frankrike uppskattas siffran ligga mellan 100 000 och 200 000 djur per år. Mycket av detta kopplas till pandemins adoptionsboom – djur som skaffades i isolationen men som nu lämnas när kostnaderna blivit för höga.
En växande kris för Europas husdjur
Med stigande kostnader, brist på resurser i djurhemmen och en alltmer kommersiell veterinärsektor växer utmaningarna för både djurägare och deras fyrbenta familjemedlemmar. Frågan är hur länge utvecklingen kan fortsätta innan fler länder tvingas ingripa med nya regleringar eller stödinsatser.
För Europas hundar och katter står mycket på spel – och för många familjer blir det en avgörande fråga om de i framtiden har råd att behålla sina älskade husdjur.
