Sofie Lindgren
Att ta en valpkull innebär betydligt mer än att hitta en lämplig hanhund och valpköpare. Den som vill föda upp hundar i Sverige måste följa djurskyddsregler, avelsbestämmelser och krav kring försäljning, registrering och skatt.
Det finns inget allmänt krav på utbildning eller särskild uppfödarlicens för den som vill ta en enstaka valpkull i Sverige. Det innebär däremot inte att hunduppfödning är oreglerad.
Redan innan parningen behöver uppfödaren ta ställning till hundarnas hälsa, mentalitet och genetiska förutsättningar. Om verksamheten växer kan det dessutom krävas tillstånd från länsstyrelsen.
Det är också viktigt att skilja på svensk lagstiftning och Svenska Kennelklubbens regler. Lagarna gäller alla uppfödare, medan SKK:s regler gäller den som är medlem och vill registrera sina valpar inom organisationen.
Alla hundar får inte användas i avel
Enligt Jordbruksverkets bestämmelser om hundavel får avel inte bedrivas på ett sätt som riskerar att orsaka lidande för tiken eller valparna.
En hund får inte användas i avel om den:
- Inte är vid god fysisk eller mental hälsa
- Har sjukdomar eller funktionsnedsättningar som riskerar att föras vidare
- Bär på anlag som kan orsaka lidande hos avkomman
- Är överdrivet rädd eller omotiverat aggressiv
- Saknar förmåga att fortplanta sig på ett naturligt sätt.
En hund som bär på ett enkelt recessivt sjukdomsanlag kan i vissa fall användas tillsammans med en hund som har konstaterats vara fri från samma anlag. Kombinationen får dock inte innebära att valparna riskerar att drabbas av sjukdomen.
Att en hund är populär, prisbelönt eller ser rastypisk ut är alltså inte tillräckligt. Uppfödaren behöver även ta hänsyn till ärftliga sjukdomar, mentalitet, släktskap och rasens kända hälsoproblem.
Tiken måste vara minst 18 månader
En tik får enligt svenska djurskyddsregler inte paras före 18 månaders ålder.
Om tiken får två valpkullar inom en period på tolv månader måste hon därefter normalt få vila i minst tolv månader före nästa valpning. Undantag kan göras om en veterinär bedömer att en kortare viloperiod är godtagbar ur djurskyddssynpunkt.
För tikar som är sju år eller äldre rekommenderar Jordbruksverket att en veterinär före parningen bedömer om hunden är i tillräckligt god kondition för ytterligare en dräktighet och valpning.
Inom SKK är reglerna strängare. En tik som har fyllt sju år måste veterinärbesiktigas före parning och får inte få sin första kull efter fyllda sju år. En tik får inte heller paras efter att hon har fyllt tio år eller föda fler än fem valpkullar.
Två kejsarsnitt innebär stopp för fortsatt avel
En tik som inte kan föda naturligt får inte fortsätta användas i avel på samma sätt som tidigare.
Jordbruksverket anger att en tik som har förlösts med kejsarsnitt två gånger inte får paras igen. Om det redan vid det första kejsarsnittet konstateras att ingreppet berodde på en anatomisk defekt hos tiken får hon inte användas i fortsatt avel.
Regeln finns för att minska risken att anatomiska problem och svåra förlossningar förs vidare till nästa generation.
När krävs tillstånd från Länsstyrelsen?
En mindre uppfödare behöver vanligtvis inget särskilt tillstånd för en enstaka kull. När uppfödningen blir större eller bedrivs yrkesmässigt förändras däremot kraven.
Du måste söka tillstånd hos länsstyrelsen om du:
- Föder upp tre eller fler valpkullar per år
- Säljer hundar från tre eller fler egna kullar per år
- Håller tio eller fler hundar som är äldre än tolv månader
- Säljer tre eller fler hundar per år från någon annans uppfödning
- Bedriver hunduppfödningen yrkesmässigt.
Yrkesmässig verksamhet kräver tillstånd oavsett hur många hundar eller kullar det handlar om. Det är Länsstyrelsen som bedömer om verksamheten är yrkesmässig.
Även kullar efter tikar som finns hos fodervärdar räknas in i uppfödarens sammanlagda antal kullar.
Vid en tillståndsprövning kontrollerar Länsstyrelsen bland annat uppfödarens kompetens, bemanning och de utrymmen där hundarna ska hållas. Det gäller även när uppfödningen bedrivs i det egna hemmet.
Kommersiell verksamhet ska registreras
Den som håller hundar i kommersiellt syfte kan även behöva registrera platsen i Jordbruksverkets anläggningsregister.
Som kommersiell verksamhet räknas bland annat uppfödning av tre eller fler kullar per år, försäljning av hundar från minst tre egna kullar eller verksamhet vars syfte är att tjäna pengar.
Anläggningsregistret ska inte förväxlas med Jordbruksverkets centrala hundregister. Det ena registrerar platsen där en kommersiell verksamhet bedrivs, medan det andra kopplar den enskilda hunden till dess ägare.
Valparna ska växa upp i en lämplig miljö
Uppfödaren ansvarar för att både tiken och valparna får en säker, ren och lämplig miljö.
Valparna ska hållas tillsammans med sin mamma i en trygg och lugn omgivning. Utrymmet ska vara anpassat efter tikens storlek, valparnas ålder och antalet valpar i kullen.
Hundarna ska bland annat ha:
- Tillgång till en ren, torr och mjuk liggplats
- Lämplig temperatur, ventilation och dagsljus
- Daglig tillsyn och nödvändig vård
- Tillgång till foder och vatten efter sina behov
- Möjlighet till social kontakt och normal utveckling.
Uppfödaren behöver också arbeta med valparnas socialisering. De bör under trygga former få vänja sig vid människor, vardagsljud, hantering och olika miljöer innan de flyttar.
Valpen får normalt inte flytta före åtta veckor
Grundregeln är att en valp inte får skiljas från sin mamma före åtta veckors ålder.
Det finns ett begränsat undantag om en valp behöver levereras något tidigare. Då måste en veterinär bedöma att valpen är redo, den ska helt ha övergått till fast föda och dess beteende ska visa att den klarar separationen.
För uppfödare inom SKK gäller att valparna alltid ska levereras tidigast vid åtta veckors ålder.
Krav på id-märkning och registrering
Alla hundar i Sverige ska vara id-märkta och registrerade i Jordbruksverkets centrala hundregister senast när de är fyra månader gamla.
När en hund byter ägare är det den nya ägaren som ansvarar för att registrera ägarbytet hos Jordbruksverket. En seriös uppfödare bör ändå hjälpa köparen med rätt uppgifter och kontrollera att chipnumret anges korrekt i avtal och andra handlingar.
För uppfödare inom SKK gäller att valpen ska vara id-märkt redan före leveransen. Registrering i SKK:s stambok eller ägarregister ersätter inte registreringen i Jordbruksverkets lagstadgade hundregister.
Veterinärbesiktning före försäljningen
Jordbruksverket anger att en svenskfödd valp ska vara veterinärbesiktigad högst sju dagar före överlämningen.
För SKK-uppfödare är kravet uttryckligt: valpen får inte levereras utan ett veterinärbesiktningsintyg som är högst sju dagar gammalt på leveransdagen. En kopia bör sparas av uppfödaren.
Vaccination mot exempelvis valpsjuka, parvovirus och smittsam leverinflammation är starkt rekommenderad och etablerad praxis, men ska inte blandas ihop med den lagstadgade id-märkningen. Valpköparen ska få tydlig information om vilka vaccinationer och behandlingar valpen har fått.
Skriv alltid ett ordentligt köpeavtal
Alla överenskommelser bör skrivas ner i ett tydligt köpeavtal. Där ska bland annat hundens identitet, pris, hälsostatus, kända avvikelser och villkor för överlåtelsen framgå.
För uppfödare inom SKK är det obligatoriskt att använda avtal med innehåll fastställt av organisationen. Köparen ska samtidigt få valpens registreringsbevis och veterinärbesiktningsintyg.
En uppfödare kan inte friskriva sig från allt ansvar genom att exempelvis skriva att valpen säljs i ”befintligt skick”. Kända fel, avvikelser och hälsoproblem ska redovisas tydligt före köpet.
Om uppfödaren juridiskt betraktas som näringsidkare gäller konsumentköplagen, som är tvingande till köparens fördel. Vid en ren privatförsäljning gäller i stället köplagen och det avtal som parterna har ingått.
Bedömningen avgörs inte enbart av om uppfödaren har ett registrerat företag. Verksamhetens omfattning, regelbundenhet och syfte kan också spela in.
Försäljningen kan behöva deklareras
Inkomster från hunduppfödning är inte automatiskt skattefria.
Mindre uppfödning som bedrivs på fritiden och utan egentligt vinstsyfte kan enligt Skatteverket räknas som hobbyverksamhet. Försäljning av valpar nämns uttryckligen som en möjlig hobbyinkomst.
Om verksamheten ger ett överskott ska det normalt deklareras. En mer regelbunden och vinstinriktad uppfödning kan i stället bedömas som näringsverksamhet.
Spara därför kvitton, avtal och underlag för bland annat parningsavgifter, veterinärvård, registrering, foder och valpförsäljning. Kontakta Skatteverket om det är oklart hur verksamheten ska redovisas.
SKK-registrering är inte samma sak som myndighetstillstånd
Det är tillåtet att föda upp hundar utanför Svenska Kennelklubben så länge svensk lag följs. Ett kennelnamn eller medlemskap i SKK är inte ett myndighetstillstånd.
Den som vill registrera rashundsvalpar inom SKK måste däremot följa organisationens grundregler, registreringsregler, hälsoprogram och eventuella rasspecifika krav.
Bland annat gäller att:
- Båda föräldradjuren ska vara av samma ras och registrerade i SKK eller en erkänd utländsk kennelorganisation
- Hela kullen ska registreras samtidigt
- Nära kombinationer som far och dotter, mor och son eller helsyskon inte får genomföras
- Obligatoriska hälsoundersökningar ska vara utförda före parningen
- Valparna ska id-märkas och veterinärbesiktigas före leverans
- SKK avtal ska användas vid försäljning och fodervärdsplacering.
Uppfödaren måste ha ansökt om och betalat ett kennelnamn innan den tredje valpkullen registreras.
Har du hund – eller bara älskar att prata om hundar? Då får du gärna kika in och vara en av de första medlemmarna.
Ett stort ansvar som börjar före parningen
Hunduppfödning handlar inte enbart om de första åtta veckorna med valparna. Uppfödaren ansvarar för att välja en genomtänkt kombination, ta hand om tiken under dräktighet och valpning samt ge valparna bästa möjliga start.
Det innebär också att välja lämpliga valpköpare, lämna korrekta uppgifter och vara förberedd på komplikationer, osålda valpar och framtida frågor från köparna.
Innan en parning planeras bör den blivande uppfödaren därför kontrollera aktuella regler hos Jordbruksverket, Länsstyrelsen, Skatteverket och – vid SKK-registrerad uppfödning – Svenska Kennelklubben och den aktuella rasklubben.
