Emil Lindberg
Glöm Fransk Bulldogg, Chihuahua och Bichon Havanais. När svenskarna valde hund för 50 år sedan såg topplistan helt annorlunda ut. Schäfern regerade, jakthundarna stod starka – och Labradoren var mitt uppe i ett närmast explosionsartat genombrott.
Året var 1976. Sverige hade drygt åtta miljoner invånare, en liter bensin kostade omkring två kronor och ABBA befann sig mitt i sitt internationella genombrott.
Även i hundvärlden såg mycket annorlunda ut.
Många av de små sällskapshundar som är vanliga i svenska hem i dag var fortfarande sällsynta eller saknades helt. I stället präglades hundbeståndet av brukshundar, jakthundar, pudlar och långhåriga familjefavoriter.
Att ta fram en helt jämförbar topplista från 1976 är inte enkelt. Svenska Kennelklubbens digitala registrering började vid den här tiden, och vissa raser delades upp efter storlek eller hårlag. Statistiken ska därför inte jämföras rakt av med moderna listor.
År 1976 fanns uppskattningsvis omkring en halv miljon hundar i Sverige. SCB registrerade exakt 489 477 hundar som hundskatt hade betalats för, motsvarande 60 hundar per 1 000 invånare.
Det historiska materialet ger ändå en tydlig bild av vilka hundar som var särskilt populära. Här är tio raser och rasgrupper som många av våra mor- och farföräldrar valde för 50 år sedan.
10 Hamiltonstövare – En svensk klassiker
Hamiltonstövaren var ytterligare en jakthund som hade en betydligt starkare position för 50 år sedan än den har i dag.
Rasen användes främst som drivande hund vid jakt på hare och räv. Den kombinerade ett karakteristiskt trefärgat utseende med stor uthållighet och ett spårnoga arbetssätt.
Hamiltonstövaren var under lång tid en av Sveriges mest registrerade jakthundar och tillhörde fortfarande landets tio populäraste raser i början av 1990-talet.
Sedan dess har registreringarna minskat kraftigt. Utvecklingen speglar en bredare nedgång för flera traditionella stövarraser.
9 Jämthund – Älgjägarnas favorit
Jämthunden är en av de hundraser som har lyckats behålla en stark ställning genom generationerna.
Rasen erkändes som en egen svensk hundras 1946 och blev snabbt en viktig följeslagare inom älgjakten. Dess uthållighet, självständighet och förmåga att arbeta i krävande terräng gjorde den särskilt uppskattad i de norra och mellersta delarna av landet.
Till skillnad från flera andra traditionella jakthundar är Jämthunden fortfarande en av Sveriges mest registrerade hundraser.
Populariteten har alltså överlevt både förändrade jaktvanor och konkurrens från mängder av nyare raser.
8 Långhårig Collie – Lassie-hunden i svenska hem
Få hundraser var lika lätta att känna igen som den långhåriga Collien.
Den ståtliga pälsen, den långa nosen och rasens starka koppling till Lassie gjorde Collien till en av tidens verkliga drömhundar. Den syntes både på villatomter och i familjehem runt om i landet.
Collien uppskattades som en vacker och intelligent sällskaps- och brukshund. Rasen hade en stark position under flera årtionden och fanns fortfarande med bland Sveriges tio mest registrerade hundraser i början av 1990-talet.
I dag är den långhåriga Collien betydligt mindre vanlig än under sina glansdagar.
7 Cocker Spaniel – Charmören hade redan slagit igenom
Cocker Spaniel är ingen nykomling i svenska familjer. Rasen fanns med bland landets populäraste hundar redan under början av 1960-talet och behöll en stark ställning även under 1970-talet.
Omkring 1 400 Cocker Spaniel registrerades under 1976.
Den behändiga storleken och det vänliga uttrycket gjorde Cockern attraktiv som familjehund. Samtidigt bar den på samma arbetslust, energi och jaktliga egenskaper som fortfarande präglar rasen.
Bakom de långa öronen och den mjuka blicken fanns alltså redan då en hund med betydligt mer motor än många nyblivna ägare kanske hade räknat med.
6 Pudel – Långt före dagens Doodle-trend
Långt innan Labradoodle, Cockerpoo och andra Pudel-blandningar blev omtalade hade den renrasiga Pudel en mycket stark ställning i Sverige.
Under 1960-talet hade både Mellanpudel och Dvärgpudel tillhört landets allra mest registrerade hundar. Populariteten var fortfarande betydande under 1970-talet.
Precis som i dag registrerades Pudeln i flera storlekar, vilket gör att rasens samlade popularitet inte alltid syns i äldre topplistor.
Bakom de avancerade frisyrerna fanns en intelligent, livlig och lättlärd hund. Pudeln kunde därför fungera både som sällskapshund och som aktiv träningskamrat – egenskaper som fortfarande uppskattas.
5 Drever – Jakthunden som fanns överallt
För en stor del av Sveriges hundägare var hunden fortfarande nära förknippad med jakt. Det märktes tydligt på Dreverns popularitet.
Den lågställda svenska jakthunden användes framför allt vid jakt på rådjur, hare och räv. Drevern var särskilt uppskattad för sitt lugnare drevsätt och sin förmåga att arbeta självständigt i skogen.
Rasen hade under flera årtionden mycket höga registreringssiffror. Så sent som 1990 registrerades över 2 000 Drevrar, men därefter har antalet minskat kraftigt.
För 1970-talets svenska jägare var Drevern däremot ett av de mest självklara hundvalen.
4 Golden Retriever – Den nya familjefavoriten
Golden Retriever hade kommit till Sverige betydligt tidigare, men det var under 1970-talet som rasen på allvar började bli en stor svensk favorit.
Under 1976 registrerades fler än 2 000 Golden Retrievers i landet.
Rasens vänliga framtoning, apporteringsförmåga och vilja att samarbeta gjorde den attraktiv för såväl jägare som vanliga hundfamiljer. Den gyllene pälsen bidrog sannolikt inte heller negativt till genomslaget.
Golden Retriever skulle fortsätta klättra och blev så småningom en ständig utmanare om förstaplatsen i den svenska registreringsstatistiken.
3 Tax – Nio varianter av svensk envishet
Taxen hade redan länge varit en av Sveriges mest uppskattade hundar. Under början av 1960-talet var den korthåriga Taxen till och med landets mest registrerade ras.
Taxen förekom – precis som i dag – i flera olika kombinationer av storlek och hårlag. Det gör äldre topplistor något svårtolkade eftersom exempelvis korthårig, strävhårig och långhårig Tax kunde redovisas separat.
Tillsammans utgjorde Taxarna ändå en mycket stor del av den svenska hundpopulationen.
Rasen fungerade både som jakthund och sällskapshund. Den mindre storleken gjorde den praktisk i hemmet, medan jaktlusten och envisheten gav den en självklar plats i de svenska skogarna.
2 Labrador Retriever – Rasen som exploderade i popularitet
I dag är Labrador Retriever en självklar del av den svenska hundtoppen. För 50 år sedan var rasen däremot mitt inne i sitt stora genombrott.
År 1970 registrerades bara ett femtiotal Labradorer i Sverige. Sex år senare hade antalet enligt Labrador Retrieverklubbens historiska sammanställning vuxit till omkring 2 900 registreringar.
Ökningen var alltså enorm.
Labradorens kombination av apporteringslust, samarbetsvilja och vänligt temperament gjorde att den kunde locka både jägare och barnfamiljer. På bara några år gick rasen från relativt ovanlig till en av landets stora hundfavoriter.
1 Tysk Schäferhund – Den självklara ettan
Ingen hundras symboliserar 1970-talets svenska hundliv lika tydligt som den Tyska Schäferhunden.
Rasen tog över förstaplatsen i Sverige redan 1966 och behöll den ända tills Labrador Retriever gick om under 2010. Populariteten nådde sin absoluta höjdpunkt 1973, då fler än 8 000 Schäfrar registrerades.
Schäfern uppskattades för sin mångsidighet och förekom både som familjehund, vakthund, tävlingshund och tjänstehund inom bland annat polis och försvar.
Den hade också en självklar plats i populärkulturen. För många var Schäfern helt enkelt sinnebilden av en intelligent, modig och trofast hund.
Hundvalet berättade mer om vardagen
Hundarna som var populära 1976 säger mycket om hur det svenska hundägandet såg ut.
Jakten hade en stark ställning, vilket gav raser som Tax, Drever, Jämthund och Hamiltonstövare stora ägargrupper. Schäfern skulle gärna kunna arbeta, vakta eller tävla, medan Retriever-raserna började locka en växande grupp familjer.
Små sällskapshundar fanns naturligtvis också, men det var andra raser än dem som dominerar i dag. Pudel, Pekingese och Dvärgpinscher var betydligt mer framträdande, medan exempelvis Bichon Havanais och Fransk Bulldogg ännu inte hade fått sina moderna genombrott.
Vissa favoriter har nästan försvunnit från topplistorna. Andra – inte minst Labrador, Golden Retriever, Schäfer och Jämthund – har överlevt generationsskiftet och fortsätter att tillhöra Sveriges mest omtyckta hundraser.
Kanske hade morfar, farmor eller grannen en av dem. Och kanske är det inte en slump att flera fortfarande känns lika självklara i svenska hem.
