Sofie Lindgren
Polishundar förknippas ofta med Schäfrar som spårar misstänkta eller hjälper till vid gripanden. I verkligheten är hundarnas arbetsområden betydligt fler än så – och det är långt ifrån bara en enda hundras som används.
Polismyndigheter runt om i världen arbetar med hundar för att bland annat hitta narkotika, vapen, sprängämnen, sedlar, blod, mänskliga kvarlevor och digitala lagringsmedier. Hundar kan även spåra försvunna personer, leta efter bevis och skydda sina förare i hotfulla situationer.
Vilken ras som passar bäst beror därför till stor del på arbetsuppgiften. För patrullarbete krävs vanligtvis en stark, modig och uthållig hund, medan en mindre Spaniel kan vara bättre lämpad för att söka igenom fordon, väskor och trånga utrymmen.
Här är 15 hundraser som används, eller har en etablerad historia som tjänstehundar, inom polisverksamheter i olika delar av världen.
Polishundens egenskaper viktigare än rasen
Det finns ingen hundras där samtliga individer automatiskt lämpar sig för polisarbete. Två hundar av samma ras kan ha helt olika arbetslust, självförtroende, stresstålighet och förmåga att samarbeta med en förare.
En blivande polishund måste kunna arbeta koncentrerat trots höga ljud, folksamlingar, trafik, främmande miljöer och andra störningar. Hunden behöver samtidigt kunna växla mellan intensivt arbete och vila utan att förbli stressad efter avslutat uppdrag.
För patrullhundar är mod, uthållighet, fysisk styrka och förmågan att följa förarens instruktioner särskilt viktiga. Hos specialsökhundar tittar man ofta mer på hundens föremålsintresse, uthållighet i sökarbetet och vilja att fortsätta leta efter en specifik doft.
Det innebär att även raser som sällan förknippas med bevakning kan bli utmärkta polishundar. Labradorer, Beaglar och Spanielraser saknar kanske den avskräckande framtoningen hos en Schäfer, men deras nos, arbetsglädje och smidighet gör dem mycket värdefulla inom olika former av specialsök.
1 Tysk Schäferhund – Polisens mest mångsidiga tjänstehund
Den Tyska Schäferhunden är för många själva sinnebilden av en polishund. Rasen har använts av polis- och försvarsorganisationer i stora delar av världen under mycket lång tid och är fortfarande en av de vanligaste raserna inom internationell hundtjänst.
En väl lämpad Schäfer kombinerar fysisk styrka med uthållighet, samarbetsvilja och stor inlärningsförmåga. Rasen kan utbildas för ett brett spektrum av arbetsuppgifter och används därför ofta som patrullhund. Det kan innebära att spåra misstänkta, söka efter försvunna personer, leta efter föremål och skydda hundföraren.
Schäferhundar används också vid bevakning, ordningshållning och gripanden. Många patrullhundar får dessutom kompletterande utbildning inom exempelvis narkotikasök, vapensök eller sök efter mänskliga kvarlevor.
Rasens mångsidighet är en av dess största styrkor. Samma hund kan i vissa organisationer kunna följa ett flera timmar gammalt spår, genomsöka en byggnad och därefter arbeta i en stökig miljö tillsammans med andra poliser.
Schäfern är också en av de två klart dominerande raserna inom den svenska polishundverksamheten.
2 Belgisk Vallhund (Malinois) – Den blixtsnabba insatshunden
Den Belgiska Vallhunden Malinois har under de senaste årtiondena blivit en av världens mest eftertraktade tjänstehundar. Den används av såväl polis som militär och andra säkerhetsorganisationer.
Malinoisen är vanligtvis lättare och smidigare än Schäfern, men har samtidigt mycket stor arbetslust och explosivitet. Den kan snabbt ta sig över hinder, arbeta i trånga miljöer och förflytta sig långa sträckor utan att tappa fokus.
Rasen används framför allt som patrull-, skydds- och spårhund. Den förekommer också inom narkotika- och sprängämnessök samt i taktiska insatser där hunden måste kunna arbeta snabbt och precist i krävande miljöer.
Den stora arbetsintensiteten innebär samtidigt att Malinoisen ställer höga krav på sin förare. Hunden behöver tydlig träning, regelbunden aktivering och en förare som kan kontrollera dess energi utan att dämpa arbetsviljan.
Inom svenska polisen är Malinoisen, tillsammans med Schäfern, den vanligaste typen av patrullhund. Samma mönster syns hos flera större polismyndigheter internationellt. Metropolitan Police i London uppger exempelvis att deras patrullhundar huvudsakligen består av Schäfrar, med ett mindre antal Malinois och Hollandse Herdershond.
3 Labrador Retriever – Specialisten med världens viktigaste nos
Labradoren används sällan som traditionell skydds- eller ingripandehund. Dess främsta styrka finns i stället i nosarbetet.
Rasen har ett mycket välutvecklat luktsinne, stor arbetsglädje och en naturlig vilja att söka efter föremål. Labradorer används därför som specialsökhundar för bland annat narkotika, vapen, sprängämnen, sedlar och brandfarliga vätskor.
De förekommer också inom sök efter blod, kroppsvätskor och mänskliga kvarlevor. På senare år har vissa Labradorer utbildats för att hitta elektroniska enheter som mobiltelefoner, minneskort och hårddiskar. Sådana föremål kan vara avgörande bevisning men svåra för poliser att upptäcka vid en husrannsakan.
Labradorens vänliga utseende är dessutom en fördel i miljöer där stora mängder människor rör sig. En Labrador kan arbeta på flygplatser, järnvägsstationer, skolor och offentliga evenemang utan att skapa samma oro som en kraftfull patrullhund kan göra.
Rasen förekommer även inom svensk polis, framför allt i olika former av specialsök. I Storbritannien är Labradoren en av de vanligaste sökhundsraserna tillsammans med Cocker Spaniel och Engelsk Springer Spaniel.
4 Engelsk Springer Spaniel – Mästaren på att hitta det dolda
Den Engelska Springer Spanieln är en av de mest etablerade sökhundsraserna inom europeisk polisverksamhet. Rasen är snabb, energisk och känd för att kunna söka intensivt under långa arbetspass.
Springer Spanieln utvecklades ursprungligen för jakt, där den skulle arbeta i vegetation och hitta vilt. Samma egenskaper kan användas när hunden utbildas för att leta efter förbjudna eller farliga ämnen.
Inom polisen används rasen framför allt för att hitta narkotika, sprängämnen, vapen och ammunition. Hundens storlek gör att den enkelt kan söka igenom fordon, bagageutrymmen, tåg, lagerlokaler och andra platser där en större hund kan ha svårt att ta sig fram.
Springer Spanieln kan också utbildas för mer ovanliga sökområden. Brittisk polis har exempelvis använt rasen för att hitta digitala lagringsenheter. Det kan handla om små minneskort, USB-minnen och mobiltelefoner som misstänkta försökt gömma.
Rasen förekommer även som specialsökhund inom svensk polis, även om den är betydligt mindre vanlig än Schäfer och Malinois sett till hela hundbeståndet.
5 Cocker Spaniel – Den lilla sökhunden med den stora nosen
Cocker Spanieln har flera egenskaper gemensamt med den Engelska Springer Spanieln. Den är energisk, smidig och har ofta en mycket stark vilja att leta efter föremål.
Den mindre kroppsstorleken är en stor tillgång vid genomsökningar. En Cocker Spaniel kan ta sig in under säten, mellan bagage, bakom möbler och genom smala öppningar där en större hund inte kommer åt.
Inom polisverksamhet används rasen bland annat för sök efter narkotika, vapen, ammunition, sprängämnen och sedlar. Den kan också tränas för att söka efter biologiska spår och elektroniska föremål.
En bra sökhund ska inte bara ha en känslig nos. Den måste även vara uthållig och kunna fortsätta arbeta trots att sökningen inte omedelbart leder till någon belöning. Många Cocker Spaniel-hundar har just den envishet och föremålsfixering som krävs.
Metropolitan Police i London har Cocker Spaniel, Springer Spaniel och Labrador bland sina huvudsakliga raser för specialsök. Cocker Spaniel har också förekommit inom den svenska polishundverksamheten.
6 Beagle – Doftspecialisten som sällan missar sitt mål
Beaglen är betydligt mindre än den typiska patrullhunden, men har ett mycket starkt luktsinne och en naturlig uthållighet i spår- och sökarbete.
Rasen används främst för att upptäcka narkotika, explosiva ämnen, livsmedel och andra förbjudna varor. Den förekommer ofta vid flygplatser, hamnar och gränskontroller, där hunden får undersöka resenärers bagage.
Beaglens vänliga och relativt oansenliga utseende är en viktig fördel i offentliga miljöer. Människor reagerar vanligtvis mindre på en Beagle än på en stor hund av brukshundstyp. Därmed kan hunden arbeta nära resenärer och barn utan att väcka onödig rädsla.
En utmaning är att Beaglen kan vara självständig. Rasen har avlats för att följa dofter och fatta egna beslut under jakt, vilket betyder att träningen behöver vara motiverande och konsekvent.
I USA är Beaglar särskilt förknippade med kontroller av jordbruksprodukter och livsmedel vid gränser och flygplatser. De kan dock även användas av polis- och tullorganisationer för andra typer av detektionsarbete.
7 Tysk Jaktterrier – Den orädda experten på trånga gömställen
Den Tyska Jaktterriern är ett tydligt exempel på att en polishund inte behöver vara stor för att göra stor skillnad. Rasen är liten, orädd, energisk och känd för sin envishet.
Inom polisarbete passar den framför allt som specialsökhund. Den kompakta kroppen gör att hunden kan ta sig fram i trånga utrymmen, under möbler, i fordon och på andra platser där större hundar kan få problem.
Ett svenskt exempel är polishunden Ivan, en Tysk Jaktterrier som utsågs till Årets polishund 2025. Ivan arbetar som specialsökhund med inriktning på narkotika, vapen och sedlar. Under sina första år i tjänst gjorde han flera betydande fynd, och hans storlek gjorde att han kunde nå gömställen som hade varit svåra för större hundar att undersöka.
Tysk Jaktterrier är inte en av de vanligaste polishundsraserna internationellt. Enskilda individer kan däremot bli mycket framgångsrika när deras jaktlust och envishet kanaliseras in i ett kontrollerat sökarbete.
Rasen visar också hur stor betydelse den enskilda hundens mentalitet har. En ovanlig ras med rätt egenskaper kan ibland vara mer användbar än en hund av en traditionell tjänstehundsras som saknar tillräcklig arbetslust.
8 Blodhund – Världsmästaren på att följa människospår
Blodhunden är en av världens mest kända spårhundar. Rasen har under flera hundra år avlats för att följa individuella doftspår och används fortfarande av vissa polismyndigheter, särskilt i USA.
Till skillnad från en patrullhund är Blodhundens huvudsakliga uppgift normalt inte att ingripa mot en misstänkt. Den används i stället för att följa spår efter försvunna personer, förrymda fångar eller brottsmisstänkta.
Hunden kan få lukta på ett föremål som tillhör den eftersökta personen och därefter försöka särskilja just den personens doft från alla andra dofter i omgivningen.
Blodhunden är känd för sin uthållighet och förmåga att hålla fast vid ett spår över långa avstånd. Resultatet påverkas dock av bland annat väder, vind, underlag, hur gammalt spåret är och hur många andra människor som har rört sig i området.
Rasen används inte i någon större omfattning inom svensk polis. Internationellt har den däremot en tydlig roll inom personspårning, eftersök och räddningsarbete. American Kennel Club räknar Blodhund till de populära raserna för polisiärt hundarbete, framför allt tack vare dess spårförmåga.
9 Boxer – Den kraftfulla patrullhunden med lång tjänstehistoria
Boxern har historiskt använts som polis-, militär- och vakthund i flera länder. Rasen är kraftfull, atletisk och har ofta ett stort mod samt en stark anknytning till sin förare.
Som tjänstehund har Boxern främst använts inom patrullering, bevakning och skyddsarbete. Den fysiska styrkan och det avskräckande utseendet kan vara värdefulla vid bevakning av byggnader eller i situationer där polisen behöver kontrollera en hotfull person.
Boxern är dock betydligt ovanligare inom modern polisverksamhet än Schäfer och Malinois. Det innebär inte att rasen saknar arbetsförmåga, men andra raser har i många organisationer visat sig mer praktiska när det gäller uthållighet, päls, avelsutbud och möjligheten att hitta tillräckligt många lämpliga individer.
Enstaka Boxrar har använts inom svensk polis, och rasen finns med bland de hundraser som svenska polisen använt genom åren.
I dag bör Boxern därför främst beskrivas som en etablerad men relativt sällsynt polishundsras, snarare än som ett av de vanligaste valen.
10 Briard – Den franska arbetshunden med vakande blick
Briarden är en stor fransk vallhund med en lång historia som arbets- och tjänstehund. Rasen har bland annat använts av militär och inom bevakning, rapportering och sökarbete.
Dess intelligens, självständighet och naturliga vaksamhet har gjort att enskilda Briarder också utbildats för polisrelaterade uppgifter. Det kan exempelvis handla om bevakning, patrullering, personsök och räddningsarbete.
Briarden är samtidigt ovanlig inom dagens polisverksamhet. Den långa pälsen kräver mer skötsel än pälsen hos exempelvis en Malinois och kan innebära praktiska nackdelar vid arbete i värme, lera, tät vegetation eller miljöer där skräp fastnar i pälsen.
Rasen kan dessutom vara självständig och behöver en förare som förstår hur den ska motiveras. De individer som lämpar sig kan vara både modiga och uthålliga, men det finns betydligt färre etablerade tjänstehundslinjer än inom Schäfer och Malinois.
Briarden är därför framför allt intressant som en ras med historisk och regional användning inom polis och militär, snarare än som en vanlig polishund i moderna europeiska hundenheter.
11 Cane Corso – Den imponerande väktaren
Cane Corso är en italiensk hundras som historiskt har använts för bevakning, skydd och arbete på gårdar. Den är stor, muskulös och har en naturligt avskräckande framtoning.
I vissa länder och lokala verksamheter har enskilda Cane Corso-hundar använts inom bevakning, säkerhet och polisiärt närliggande arbete. Rasen kan ha egenskaper som mod, lojalitet och fysisk styrka, vilka är värdefulla i skyddsarbete.
Cane Corso är däremot inte en av de vanligaste polishundsraserna internationellt. Det är viktigt att skilja mellan att en ras kan användas av enstaka polis- eller säkerhetsorganisationer och att den förekommer regelbundet i stora nationella hundenheter.
Jämfört med Schäfer och Malinois är rasen tyngre och mindre snabb över längre sträckor. Den stora kroppen innebär också att den kan vara mindre praktisk vid genomsökningar, transporter och arbete i trånga stadsmiljöer.
När Cane Corso förekommer i tjänst handlar det därför främst om bevakning och skydd snarare än långa spårarbeten eller avancerade sökuppdrag. Någon etablerad användning av rasen inom svensk polis är inte allmänt dokumenterad.
12 Dobermann – Den eleganta hunden med polisbakgrund
Dobermann utvecklades i Tyskland under slutet av 1800-talet med målet att skapa en snabb, intelligent och modig skyddshund. Rasen kom tidigt att användas av både polis och militär.
Dobermannens snabbhet, vaksamhet och starka lojalitet mot sin förare gjorde den väl lämpad för patrullering, bevakning och skydd. Det smidiga rörelsemönstret gjorde också att hunden snabbt kunde ingripa när en situation förändrades.
Historiskt har rasen haft en betydligt större roll inom polisarbete än den har i dag. En nackdel i kallare klimat är den korta pälsen, som ger sämre skydd mot låga temperaturer och nederbörd än Schäferns eller den Hollandse Herdershondens päls.
Dobermann förekommer fortfarande som tjänste- och vakthund i vissa delar av världen, men har i många polismyndigheter ersatts av Schäfer, Malinois och andra raser med större uthållighet och bättre vädertålighet.
Rasen har också använts inom svensk polis, men tillhör numera de ovanligare alternativen. Dobermannens historiska betydelse som polis- och militärhund är däremot odiskutabel.
13 Hollandse Herdershond – Den smidiga utmanaren till Malinoisen
Hollandse Herdershond, ofta kallad Holländsk Herdehund, har många egenskaper som påminner om Malinois. Rasen är atletisk, uthållig, lättlärd och har ofta en mycket stark arbetsmotor.
Den används inom patrullering, skydd, spårning, narkotikasök och andra specialiserade arbetsområden. Rasen förekommer både som renrasig hund och i olika arbetslinjer där funktion och mentalitet har prioriterats högt.
Hollandse Herdershond är vanligtvis snabb och smidig och kan arbeta i såväl stadsmiljö som skog och svår terräng. Den kan också ha en god förmåga att växla mellan självständigt arbete och nära samarbete med sin förare.
Rasen är mindre vanlig än Schäfer och Malinois, men förekommer regelbundet inom polis- och militärverksamhet i flera länder. Metropolitan Police i London uppger exempelvis att ett mindre antal av deras patrullhundar är Hollandse Herdershond. Även brittiska Northumbria Police använder rasen inom sin hundverksamhet.
Hollandse Herdershond har även använts inom svensk polis, men antalet hundar är litet i jämförelse med de två dominerande patrullhundsraserna.
14 Riesenschnauzer – Den robusta tjänstehunden från Tyskland
Riesenschnauzern utvecklades som en kraftfull arbets-, vakt- och boskapshund i Tyskland. Rasen användes senare av både polis och militär.
Den har fysisk styrka, uthållighet och ett naturligt bevakningsintresse. En lämplig Riesenschnauzer kan utbildas för patrullering, skydd, spårning och olika former av sökarbete.
Den sträva pälsen ger ett relativt gott skydd mot väder och terräng, medan rasens storlek och kraft kan ha en avskräckande effekt. Samtidigt kräver Riesenschnauzern konsekvent träning och en förare som kan hantera en självständig och stark hund.
Rasen är i dag betydligt ovanligare inom polisen än Schäfer och Malinois. En förklaring är att tillgången till hundar från beprövade tjänstehundslinjer är mindre. Polismyndigheter behöver ofta köpa in och utbilda många hundar, vilket gör det fördelaktigt att välja raser där det finns ett stort internationellt utbud av lämpliga individer.
Riesenschnauzer har förekommit som polis- och tjänstehund i olika länder och används fortfarande i enstaka verksamheter. Den bör dock betraktas som ett mer ovanligt alternativ inom dagens polisarbete.
15 Rottweiler – Den kraftfulla beskyddaren i uniform
Rottweilern är en kraftfull brukshund som historiskt har använts för att vakta, driva boskap och skydda egendom. Rasen har också en lång tradition som polis- och militärhund.
En mentalt stabil Rottweiler kan vara modig, självsäker och starkt knuten till sin förare. Dessa egenskaper har gjort rasen användbar inom bevakning, patrullering och skyddsarbete.
Rottweilerns storlek och muskulösa kropp ger en tydlig avskräckande effekt. Samtidigt är den tyngre än Malinois och många schäfrar, vilket kan vara en nackdel vid långa och snabba insatser eller arbete som kräver stor smidighet.
I modern polisverksamhet är Rottweilern mindre vanlig än tidigare. Rasen används fortfarande av vissa enheter internationellt, men antalet är begränsat jämfört med de ledande tjänstehundsraserna.
Rottweiler har även förekommit inom svensk polis, där enstaka hundar har arbetat i tjänst. Precis som för Boxer, Dobermann och Riesenschnauzer handlar det dock om betydligt färre individer än antalet Schäfrar och Malinois.
Så arbetar svenska polishundar
Svensk polis har använt hundar i sitt arbete i mer än 100 år. Enligt Krisinformation finns det drygt 400 polishundar och ungefär lika många hundförare i Sverige. Siffran förändras kontinuerligt när hundar tas in i tjänst, pensioneras eller av andra skäl lämnar verksamheten.
De flesta svenska polishundar är Schäfrar eller Belgiska Ballhundar av varianten Malinois. Det finns även Labradorer, Spaniel-raser och ett mindre antal hundar av andra raser.
Hundarna delas förenklat in i patrullhundar och specialsökhundar. Patrullhundarna arbetar bland annat med att:
- Spåra misstänkta gärningspersoner,
- Leta efter försvunna människor,
- Söka efter föremål och bevis,
- Genomsöka byggnader och terräng,
- Skydda sin hundförare,
- Hjälpa till vid gripanden och ordningsstörningar.
En patrullhund kan också få tilläggsutbildning inom ett särskilt sökområde. Det innebär att samma hund kan användas både vid traditionellt polisarbete och för att exempelvis hitta narkotika eller vapen.
Specialsökhundarna utbildas för att markera särskilda dofter. Beroende på utbildning kan de leta efter bland annat narkotika, vapen, ammunition, sprängämnen, sedlar, brandfarliga vätskor, blod eller mänskliga kvarlevor.
En del hundar kan också utbildas för mycket specifika uppgifter. Tyska Jaktterriern Ivan, som utsågs till Årets polishund 2025, är exempelvis tränad för att hitta narkotika, vapen och sedlar.
Hunden och föraren bildar ett gemensamt ekipage
En polishund arbetar aldrig ensam. Hunden och hundföraren bildar ett ekipage som tränar tillsammans och lär sig att läsa varandras signaler.
Hundföraren måste kunna avgöra när hunden har fått upp ett spår, när den markerar en doft och när den påverkas av omgivningen. Föraren behöver också förstå hundens begränsningar. Vind, temperatur, nederbörd, underlag och mängden människor i området kan påverka hundens möjligheter att lösa en uppgift.
Samarbetet fortsätter även utanför arbetstid. Många polishundar bor hemma hos sin hundförare och blir en del av familjen. Relationen skiljer sig därför från den mellan en polis och ett vanligt tekniskt hjälpmedel.
Samtidigt är polishunden ett arbetsredskap som måste kunna sättas in i krävande och ibland farliga situationer. Därför ställs höga krav på både lydnad, mental stabilitet och förarens förmåga att fatta rätt beslut.
Alla hundar klarar inte utbildningen
En blivande polishund behöver genomgå tester och utbildning innan den kan godkännas för tjänst. Exakt vilka krav som ställs varierar mellan länder och mellan olika typer av hundtjänst.
En patrullhund måste exempelvis tåla höga ljud, hala golv, mörka utrymmen, folksamlingar och hotfulla personer. Den ska kunna agera när föraren kräver det, men också omedelbart avbryta ett ingripande på kommando.
En sökhund behöver kunna arbeta självständigt utan att tappa kontakten med föraren. Hunden ska vara motiverad att söka under långa perioder och tydligt markera när den hittar rätt doft.
Fysisk hälsa är också avgörande. Problem med leder, rygg, hjärta eller andra delar av kroppen kan göra att en hund inte klarar tjänstens belastning.
Många hundar som testas når därför aldrig hela vägen till färdig polishund. Det betyder inte nödvändigtvis att det är något fel på hunden. En individ kan vara en utmärkt familje-, sport- eller jakthund men sakna någon av de specifika egenskaper som krävs i polisiär tjänst.
Olika hundar för olika polisuppdrag
Det finns ingen enskild ras som är bäst på alla former av polisarbete. Schäfer, Malinois och Hollandse Herdershond är väl lämpade för uppdrag där styrka, snabbhet, spårförmåga och skyddsarbete behöver kombineras.
Labradorer och Spaniel-raser är i stället ofta bättre lämpade för diskreta och noggranna sökningar i offentliga miljöer. Beaglar kan undersöka bagage bland resenärer, medan Blodhundar har specialiserats på att följa individuella personspår.
Även ovanligare raser kan hitta sin plats. Den Tyska Jaktterrierns storlek kan vara en fördel i trånga utrymmen, medan en stor och kraftfull ras kan passa bättre för bevakning.
Har du hund – eller bara älskar att prata om hundar? Då får du gärna kika in och vara en av de första medlemmarna.
Det avgörande är därför inte hur en polishund ser ut, utan vad den kan göra. Bakom varje framgångsrikt hundekipage finns en hund med rätt mentala och fysiska egenskaper – och en förare som lagt ned ett omfattande arbete på träning, omsorg och samarbete.
