Lisa Bergström
Tollarsjukan, även kallad IMRD (Immune-Mediated Rheumatic Disease), är en sjukdom som främst drabbar den populära hundrasen Nova Scotia Duck Tolling Retriever, ofta bara kallad tollare. Sjukdomen har fått mycket uppmärksamhet de senaste åren, inte minst eftersom den är komplex, svår att diagnostisera och kan påverka hundens livskvalitet på många sätt.
Vad är Tollarsjukan egentligen?
IMRD är en autoimmun sjukdom. Det innebär att hundens eget immunförsvar börjar angripa kroppens vävnader i stället för att skydda den mot sjukdomar. Vid Tollarsjukan är det framför allt lederna som drabbas, vilket leder till återkommande inflammationer och smärta. Detta liknar i viss mån reumatism hos människor.
Sjukdomen kan uppträda i olika former. Vissa hundar visar bara milda symtom då och då, medan andra får betydligt svårare problem som påverkar både rörlighet och allmäntillstånd. Det är därför viktigt att ägare är uppmärksamma på förändringar i hundens beteende och söker veterinär vid misstanke.
Vanliga symtom hos drabbade hundar
Symtomen vid Tollarsjukan kan variera, men det finns några tecken som är vanligare än andra. Hundägare kan till exempel märka att hunden:
- Blir stel eller haltar, särskilt efter vila.
- Får feber som kommer och går.
- Verkar tröttare än vanligt.
- Tappar aptiten.
- Visar tecken på smärta vid rörelse.
I vissa fall kan symtomen försvinna under perioder för att sedan komma tillbaka, vilket gör sjukdomen extra svår att upptäcka i tid.
Varför drabbar det främst tollare?
Att just Nova Scotia Duck Tolling Retriever är särskilt utsatt beror på ärftliga faktorer. Forskning har visat att det finns genetiska samband som gör att rasen löper större risk att utveckla IMRD än många andra hundar.
Det betyder dock inte att alla tollare kommer att insjukna. Men den ökade risken har gjort att uppfödare och rasklubbar arbetar aktivt med att kartlägga sjukdomen och minska spridningen genom ansvarsfull avel.
Hur ställs diagnosen?
Att diagnostisera Tollarsjukan är en utmaning. Eftersom symtomen kan likna andra ledsjukdomar krävs ofta en kombination av undersökningar. Veterinären kan ta blodprover, analysera ledvätska och ibland även använda röntgen eller ultraljud för att utesluta andra orsaker.
Ett viktigt verktyg i diagnostiken är att analysera autoantikroppar i blodet. Dessa är ämnen som immunförsvaret producerar när det angriper kroppens egna vävnader, och deras närvaro kan ge en stark indikation på att det rör sig om en autoimmun sjukdom.
Behandlingsmöjligheter
Det finns tyvärr inget botemedel mot IMRD. Däremot kan sjukdomen ofta hanteras och lindras med rätt behandling. Vanliga insatser är bland annat:
- Kortison och andra antiinflammatoriska läkemedel som dämpar immunförsvarets felaktiga reaktioner.
- Smärtlindring för att förbättra hundens livskvalitet.
- Anpassad motion och vila, där man undviker för hård belastning på lederna.
- Kosttillskott för leder, exempelvis glukosamin, kan ibland rekommenderas som stöd.
Behandlingen är oftast livslång och kräver regelbunden kontakt med veterinär för att följa sjukdomens utveckling.
Livet med en hund som har Tollarsjukan
För den som äger en tollare kan diagnosen kännas tung, men många hundar kan leva ett gott och aktivt liv trots sjukdomen – förutsatt att de får rätt vård och anpassning.
Det gäller att hitta en balans mellan aktivitet och vila. Många hundar mår bra av lugna promenader i jämnt tempo, simning eller annan skonsam motion. Det är också viktigt att hunden har en mjuk och varm plats att vila på, då kyla och hårda underlag kan förvärra stelheten.
Forskning och framtid
Forskningen kring Tollarsjukan har tagit stora steg framåt under de senaste åren. Genom genetiska studier försöker forskare identifiera de gener som är inblandade, vilket kan ge bättre möjligheter att förebygga sjukdomen i framtiden.
Samtidigt har samarbetet mellan veterinärer, forskare och rasklubbar bidragit till en ökad medvetenhet bland uppfödare och hundägare. Förhoppningen är att detta på sikt ska minska antalet drabbade hundar och ge bättre behandlingsalternativ för dem som insjuknar.
Ett ansvar som delas
Tollarsjukan är en påminnelse om att alla hundraser bär på sina egna sårbarheter och att kunskap är en av de viktigaste nycklarna till friskare hundar. För tollarägare handlar det om att vara observant, söka hjälp i tid och ge hunden bästa möjliga förutsättningar. För uppfödare och forskare är det ett långsiktigt arbete som kräver engagemang och ansvar.
Och mitt i detta står hundarna själva – livsglada, arbetsvilliga och fulla av energi, även när kroppen ibland sviker dem. Det är just därför frågan om Tollarsjukan är så viktig: för att varje tollare ska få chansen till ett så rikt och smärtfritt liv som möjligt.
