Lisa Bergström
Att kastrera sin hund är ett av de största besluten många hundägare ställs inför. För vissa hundar kan ingreppet ge stora fördelar, både medicinskt och beteendemässigt. För andra finns det nackdelar som är viktiga att känna till innan beslutet fattas.
Det finns inget enkelt svar på om kastrering är rätt eller fel. Mycket beror på hundens kön, ålder, ras, hälsotillstånd och varför kastrering övervägs från början. Därför rekommenderar veterinärer nästan alltid att beslutet fattas individuellt, utifrån den enskilda hundens behov.
Vad innebär en kastrering?
Kastrering innebär att hundens könskörtlar opereras bort.
Hos hanhundar avlägsnas testiklarna, vilket gör att produktionen av könshormonet testosteron i princip upphör. Hunden blir permanent steril och kan inte längre få valpar.
Hos tikar är ingreppet mer omfattande. Vanligtvis avlägsnas både äggstockar och livmoder, vilket gör att tiken inte längre löper eller kan bli dräktig.
Operationen utförs under narkos och de flesta hundar kan åka hem samma dag.
Därför väljer många att kastrera
Anledningarna till att hundägare väljer kastrering varierar.
En vanlig orsak är att man inte planerar någon avel och vill minska risken för oönskade valpkullar.
Många hoppas också att kastrering ska minska vissa hormonstyrda beteenden, exempelvis:
- Rymningsbenägenhet när tikar löper.
- Överdrivet intresse för löptikar.
- Markering inomhus.
- Sexuella beteenden mot människor eller andra hundar.
- Stress kopplad till könshormoner.
I vissa fall görs kastreringen av rent medicinska skäl, exempelvis om hunden har sjukdomar i könsorganen eller återkommande hormonrelaterade problem.
Medicinska fördelar
Kastrering kan minska risken för flera allvarliga sjukdomar.
Hos tikar försvinner risken för livmoderinflammation, en sjukdom som kan bli livshotande om den inte behandlas snabbt. Risken för juvertumörer kan också minska om tiken kastreras innan eller tidigt efter de första löpen.
Hos hanhundar elimineras risken för testikelcancer eftersom testiklarna tas bort. Vissa prostataförändringar blir också betydligt mindre vanliga.
För hundar med hormonrelaterade sjukdomar kan kastrering dessutom vara en viktig del av behandlingen.
Kastrering är aldrig en garanti för ett lugnare beteende
En vanlig missuppfattning är att kastrering automatiskt gör en hund lugnare eller mer lydig.
Så enkelt är det inte.
Om ett beteende styrs av könshormoner kan det minska efter kastrering. Däremot påverkas inte beteenden som bygger på rädsla, osäkerhet, dålig socialisering eller bristande träning.
En hund som drar i kopplet, skäller på gäster eller har svårt att vara ensam blir sällan hjälpt av en kastrering.
Hos vissa hundar kan osäkerhet till och med öka när testosteronnivåerna sjunker, vilket gör att vissa beteendeproblem kan bli mer påtagliga.
Nackdelar att känna till
Precis som vid alla operationer finns det risker, även om allvarliga komplikationer är ovanliga.
Efter kastrering förändras ämnesomsättningen, vilket gör att många hundar lättare går upp i vikt. Därför behöver många ägare justera fodermängden och se till att hunden får tillräckligt med motion.
En del hundar får också förändrad pälskvalitet. Framför allt långhåriga raser kan utveckla en mjukare, tjockare eller mer svårskött päls.
Hos tikar förekommer dessutom urinläckage hos en mindre andel individer senare i livet. Besvären kan ofta behandlas med läkemedel, men är ändå en risk som alltid bör vägas in.
Finns det alternativ?
Om syftet främst är att undersöka hur en hanhund påverkas av lägre testosteronnivåer finns ett alternativ till kirurgisk kastrering.
Det finns hormonimplantat som tillfälligt sänker testosteronproduktionen under en begränsad tid. Effekten är reversibel, vilket innebär att fertiliteten och hormonproduktionen normalt återkommer när implantatet slutar verka.
Det kan vara ett sätt att utvärdera om en permanent kastrering verkligen är rätt val.
När är rätt tidpunkt?
Tidpunkten för en kastrering kan ha stor betydelse.
Hos unga hundar pågår fortfarande både den fysiska och mentala utvecklingen. Könshormoner spelar en viktig roll under uppväxten, vilket gör att många veterinärer rekommenderar att hunden får mogna innan en kastrering övervägs – om det inte finns medicinska skäl att operera tidigare.
För tikar kan rekommendationen också variera beroende på ras, ålder och när i löpcykeln ingreppet planeras.
Det finns därför ingen specifik ålder som passar alla hundar.
Har du hund – eller bara älskar att prata om hundar? Då får du gärna kika in och vara en av de första medlemmarna.
Vad säger lagen i Sverige?
I Sverige är kastrering tillåten, men djurskyddslagstiftningen betonar att kirurgiska ingrepp ska kunna motiveras.
Det kan handla om medicinska orsaker, att förebygga oönskad fortplantning eller andra godtagbara skäl med hänsyn till hundens välfärd.
För den som är osäker är det klokt att diskutera för- och nackdelar med en veterinär innan beslut fattas. Veterinären kan bedöma hundens hälsa, ras, ålder och livssituation och ge råd utifrån just den individens förutsättningar.
I slutändan handlar kastrering inte om att hitta ett generellt rätt eller fel, utan om att göra det val som ger den enskilda hunden de bästa förutsättningarna för ett långt, friskt och tryggt liv.
