I den sydfranska staden Béziers har kampen mot övergivet hundbajs tagits till en helt ny nivå. Sedan två år tillbaka använder kommunen ett system där hundägare måste registrera sina fyrbenta vänner i ett DNA-register – ett initiativ som både väcker beundran och debatt.
Béziers, med sina trånga gator och historiska fasader, har länge haft ett växande problem: hundbajs som lämnas kvar på gatorna. För att komma till rätta med detta införde borgmästaren Robert Ménard ett unikt DNA-system. Hundägare måste registrera sina hundar hos stadshuset, där de tilldelas ett särskilt ID-nummer kopplat till djurets genetiska profil.

Själva registreringen är gratis, men det kostar ägarna att ta det blodprov som krävs för att skapa DNA-profilen. När systemet infördes möttes det av skepsis – men borgmästaren stod på sig. Han menar att det var en nödvändig åtgärd för att återställa stadens trivsel.
– Det var rent av äckligt, berättar Ménard för Yle och minns hur han tidigare tvingades gå slalom mellan hundhögar under promenaderna med sin egen Labrador Joy.

Patruller med provrör
I dag är Béziers först i Frankrike med att tillämpa metoden fullt ut. Lokala patruller rör sig regelbundet längs gatorna, beväpnade med plastpåsar, provrör och bomullspinnar. När de hittar en övergiven ”brun korv” tas ett prov som skickas till ett laboratorium. Där matchas det mot stadens DNA-register.
Om provet leder till en träff får hundägaren ett besked – och en böter på 135 euro. Enligt polisen är det dock inte antalet böter som är poängen, utan den avskräckande effekten.
– Bara vetskapen om att vi kan spåra bajset får många att tänka efter innan de lämnar något efter sig, säger en av de patrullerande poliserna.

Borgmästarens envisa kamp
Robert Ménard är en färgstark politiker, känd i Frankrike både för sitt temperament och för sina ibland kontroversiella beslut. Idén om DNA-registrering fick han efter att ha hört om liknande projekt i den spanska staden Valencia.
Trots kritik och juridiska prövningar har Ménard inte vikit sig. Han menar att systemet inte handlar om övervakning – utan om ansvar.
– Alla människor har skyldigheter i livet. Det handlar om respekt för andra. Följer man inte reglerna får man ta konsekvenserna, säger han till Yle.
Enligt borgmästaren har flera andra franska kommuner nu börjat visa intresse för modellen, både för att förbättra renligheten och för att, som han uttrycker det, ”göra städerna mer trivsamma för alla”.

Kritik mot övervakningssamhället
Men långt ifrån alla är lika positivt inställda som borgmästaren. Flera människorättsorganisationer varnar för en utveckling där samhället blir allt mer kontrollerande – inte bara mot människor, utan nu även mot djur. De menar att DNA-registreringen är ett steg mot ett alltför övervakat samhälle.
Även vissa invånare tycker att kommunen gått för långt. Studenten Chimène Georges menar att renhållning är viktigt, men att systemet känns överdrivet:
– Ingen vill trampa i hundbajs, men att vi ska betala för att DNA-testa våra hundar – det är att gå för långt, säger hon.

En stad med hårda regler
Béziers är inte bara känd för sitt DNA-register. Under de senaste åren har kommunen infört en rad strikta ordningsregler: förbud mot att spotta på gatan, utegångsförbud för minderåriga nattetid och förbud mot alkohol på offentliga platser. Antalet övervakningskameror har dessutom ökat från 30 till över 500.
Det råder därför delade meningar om borgmästarens hårda linje. Vissa menar att den gett resultat – andra ser den som ett hot mot friheten.
– Att införa DNA-ID för hundar kan jag förstå, men förbudet mot att dricka en öl på gatan känns väl hårt, säger turisten Thomas Magnusson från Stockholm, som besöker staden med vänner.
Ett framtidsscenario även för andra länder?
Frågan väcker nu diskussion även utanför Frankrike. Skulle liknande DNA-register kunna införas i Sverige eller andra europeiska länder för att komma till rätta med slarviga hundägare?
Förespråkarna menar att det vore ett effektivt sätt att hålla städer rena och minska irritationen mellan hundägare och allmänheten. Kritikerna varnar däremot för att gränsen mellan ordningsfrågor och övervakning blir allt suddigare.
En sak är dock säker: Béziers har visat att även något så till synes banalt som hundbajs kan bli en fråga om både teknik, etik och samhällssyn.
Så fungerar hund-ID med DNA
- Hundar ska registreras hos staden. Samtidigt ska hunden DNA-testas och DNA:t registreras.
- Om hunden inte registreras med DNA kan ägaren få betala 135 euro i böter.
- 2 000 hundar har registrerats, vilket uppskattas vara kring 80 procent av stadens hundar.
- DNA-prover från hundbajs som hittas på gator används för att spåra och bötfälla hundägare som inte plockar upp.
- Även för att ha undlåtit att plocka upp efter sin hund är bötern 135 euro.
- Tidigare lade staden 80 000 euro per år på att städa upp hundbajs; nu har summan sjunkit till 9 000 euro per år.


