Sofie Lindgren
Den brittiska regeringen har åter bekräftat sin linje i frågan om så kallade farliga hundar, trots ett allt mer högljutt krav på att slopa rasförbuden i landet. Diskussionen har intensifierats efter att en riksdagsframställning samlat stöd för att ersätta dagens lag med en mer omfattande reglering av hundägares ansvar och hundars uppförande, oavsett ras.
Bakom kampanjen står organisationer och privatpersoner som menar att rasbaserade förbud är föråldrade och orättvisa, och att lagstiftningen istället bör fokusera på ansvarstagande ägare och tidiga insatser vid riskbeteenden.
Myndigheten: Offentlig säkerhet måste väga tyngst
Trots kritiken avvisar Department for Environment, Food and Rural Affairs (Defra) kraven på att ändra lagstiftningen. I ett uttalande underströk myndigheten att regeringen ser behovet av att ”balansera olika intressen” och att skydda allmänheten fortsatt är högsta prioritet.
Det innebär att förbudet mot ett antal hundtyper fortfarande gäller. I dag är det olagligt att äga, föda upp, sälja eller ge bort bland annat Amerikansk Pitbullterrier, Dogo Argentino, Fila Brasileiro, Tosa och XL Bully – såvida hunden inte omfattas av särskilt undantag.
XL Bully senast att förbjudas
XL Bully fördes upp på listan över förbjudna raser i februari 2024, efter en period av rapporterade allvarliga incidenter. Regeringen hävdar att rasen stod för en oproportionerligt stor del av angreppen och att förbudet var nödvändigt för att skydda samhället.
Defra lyfter samtidigt fram att befintlig lagstiftning redan ger polis och kommuner breda befogenheter att agera mot både farligt hundbeteende och oansvariga hundägare, oavsett ras. En hund som anses utgöra ett konkret hot kan omhändertas och avlivas, och hundägaren riskerar upp till 14 års fängelse samt livstidsförbud mot att äga hund.
Fokus skiftar mot utbildning och förebyggande arbete
Parallellt med att behålla dagens förbud vill regeringen stärka arbetet kring förebyggande åtgärder. Defra uppger att man samarbetar med polis, kommuner och djurskyddsorganisationer för att minska antalet attacker innan de sker.
Som en del av arbetet har den särskilda arbetsgruppen Responsible Dog Ownership Taskforce återaktiverats för att ta fram förslag på hur hundägarskap kan förbättras på bred front. Regeringen tittar även på ökad användning av utbildning och träning – både för hundar och ägare – samt bättre nationell datainsamling för att kunna dra tydligare slutsatser om risker och beteendemönster.
Ny debatt på gång i parlamentet?
Kravet på att helt avskaffa rasförbudet fortsätter dock att växa. Den aktuella namninsamlingen med rubriken “Change the DDA 1991 to stop breed bans and focus on behaviour” har i dagsläget fått över 12 000 underskrifter. Om den passerar 100 000 kommer frågan att tas upp för debatt i det brittiska parlamentet.
