Lisa Bergström
Rekordmånga klagomål om misstänkt bristande djurhållning pressar länsstyrelsernas djurskyddsarbete. Nu varnar det nationella djurskyddsnätverket för att otillräckliga resurser kan leda till ökat lidande för djuren.
Under 2025 tog landets länsstyrelser emot 16 032 klagomål om bristande djurhållning. Det är det högsta antal som hittills registrerats, enligt Jordbruksverket.
I en rapportering den 28 oktober uppmärksammar Sveriges Radio P4 Skaraborg pressen på djurskyddet. Bland ärendena finns smutsiga och undernärda valpar samt katter som är så svårt vanvårdade att de behöver avlivas. Det nationella nätverket för djurskyddet efterlyser mer resurser för arbetet.
Hundar och katter dominerar vid omhändertaganden
Jordbruksverkets nationella djurskyddsrapport för 2025, som presenterades i maj, visar att länsstyrelserna fattade 1 158 beslut om omhändertagande av djur. Av besluten gällde 82 procent hundar eller katter.
Under året genomfördes också 8 713 fysiska djurskyddskontroller, 873 fler än under 2024. Vid 74 procent av de klagomål som följdes upp med en kontroll på plats upptäcktes brister.
Den andelen gäller alltså de ärenden som kontrollerades fysiskt. Den visar inte hur stor del av samtliga inkomna klagomål som var befogade.
Utebliven veterinärvård en återkommande brist
Länsstyrelserna har även uppmärksammat ökad social och ekonomisk utsatthet bland djurhållare. Enligt Jordbruksverket kan en försämrad ekonomi påverka möjligheten att ge djuren den omsorg de behöver.
För sällskapsdjur var en återkommande brist under 2025 att djuren inte hade fått tillräcklig veterinärvård, uppger Malin Wåhlstedt, djurskyddshandläggare på Jordbruksverket.
Varnar för ökat lidande
Trots att fler kontroller genomförs beskriver djurskyddsnätverket ett fortsatt behov av förstärkning. Anna Lundqvist vid länsstyrelsen är en av dem som lyfter resursbehovet i P4 Skaraborgs rapportering.
Nätverkets varning är att resursbristen kan få konsekvenser för djuren genom ökat lidande.
