När jakthunden Tuss fastnade djupt inne i en bullervall tvingades räddningstjänsten avbryta insatsen. Då bestämde sig personalen på Norra Timber Hissmofors för att fortsätta räddningsarbetet på egen hand.
Tuss försvann in i bullervallen
Det var i början av september som jakthunden Tuss följde efter en grävling och tog sig in i ett hål i sågverkets bullervall. Vallen är byggd för att dämpa ljudet från verksamheten, men innehåller både jord, byggavfall och betongblock.
Tuss lyckades inte ta sig ut igen. Hundens ägare stannade kvar under hela natten och försökte locka fram honom, men utan resultat.
Följande dag fick den 24-åriga truckföraren Jennifer Arvidsson frågan om hon kunde hjälpa till. Hon lämnade trucken och gick direkt till platsen – klädd i de träskor hon brukar använda på jobbet.
Skorna är praktiska eftersom hon vanligtvis kör truck utan skor och snabbt vill kunna ta dem av och på. Att de även skulle användas under en hundräddning i en jordvall hade hon knappast räknat med.

Räddningstjänsten avbröt insatsen
En grupp människor hade samlats vid hålet och stämningen var pressad. Tuss hade varit instängd länge och det enda livstecknet var ett svagt pip som hördes när ägaren ropade in i öppningen.
Räddningstjänsten hade undersökt möjligheterna att få ut hunden, men bedömde att rasrisken var för stor. Betongblocken och byggavfallet inne i vallen gjorde det farligt att ta sig in, och insatsen avbröts för att ingen människa skulle komma till skada.
Sågverkschefen Thomas Haiduga hade förståelse för beslutet. Samtidigt ville personalen inte lämna Tuss kvar. Tillsammans med hundens ägare bestämde de sig därför för att försiktigt försöka gräva sig fram till honom för hand.
Grävde försiktigt i nästan en timme
Med spadar från sågverket började gruppen avlägsna jord runt hålet. Arbetet gick långsamt eftersom ny jord föll ner efter nästan varje spadtag. De behövde hela tiden bedöma hur de kunde fortsätta utan att orsaka ett ras.
När ett betongblock skymde öppningen riktades arbetet in på att gräva loss det. Jennifer beskriver hur värmen steg och svetten rann, men tanken på den instängda hunden fick henne att fortsätta trots ansträngningen. Dagen därpå gjorde sig räddningsarbetet påmint genom rejäl träningsvärk.
Efter närmare en timmes grävande kom Tuss slutligen ut ur vallen. Han var lerig, våt och något omtöcknad efter det långa dygnet under marken – men han var fri.


Räddningen slutade med lyckotårar och pizza
När Tuss återförenades med sin ägare blev lättnaden stor. Flera av dem som deltagit i räddningen hade svårt att hålla tillbaka tårarna.
När dramatiken lagt sig täppte sågverkspersonalen igen hålet för att förhindra att fler djur skulle kunna ta sig in och fastna på samma plats.
Därefter avslutade räddningsstyrkan den ovanliga arbetsdagen på ett betydligt lugnare sätt: med gemensam pizza.

