Nytt korsningsprojekt i Finland
Finska Kennelklubben har godkänt den finska Mopsklubbens initiativ att starta ett korsningsprojekt med retromopsar. Syftet är att förbättra Mopsarnas hälsa genom att minska överdrivna kortnosdrag, samtidigt som rasens karaktär och temperament bevaras.
- 1 Finska Kennelklubben har godkänt ett korsningsprojekt för mops med retromopsar.
- 2 Målet är att förbättra mopsens hälsa och minska problem kopplade till kort nos och ögon.
- 3 Retromopsar har längre nos och bättre hälsa och används för att öka den genetiska mångfalden.
- 4 Korsningsprojektet följs noggrant med hälsokontroller och avelsgranskning för varje generation.
Maiju Santanen, ordförande för avelskommittén, förklarar:
“Med retromopsar vill vi skapa Mopsar med längre nos, bibehålla livskraften och bredda den genetiska mångfalden. Vi hoppas också minska problem med ögon, nosveck och temperaturreglering.”
Finska Kennelklubben har även diskuterat projektet med The Royal Kennel Club i Storbritannien, som ser positivt på initiativet.
Vad är en retromops?
Retromopsen är inte en erkänd ras utan klassas som blandrashund, främst utvecklad i Tyskland. Den har betydligt längre nos, bättre andning och rörlighet jämfört med dagens Mops.
I korsningsprojektet används ofta raser med låg inavelsgrad, såsom Beagle, Shiba, Dvärgpinscher och Jack Russell Terrier, för att öka genetisk variation och minska hälsoproblem hos Mopsen.

Noggrann uppföljning av korsningarna
Projektet kommer att kräva långsiktigt engagemang från uppfödare, ägare och specialklubben. Retromopsar som tas in i programmet bedöms både på hälsa, exteriör och temperament, och ska ha DNA-profil godkänd av Finska Kennelklubben.
Parningar mellan Mops och retromops kan följas upp i flera generationer för att snabbare förbättra rasens hälsa och genetiska mångfald. Från F2-generationen kan avkommor övervägas för registrering i rashundsregister och stambok, under noggrann hälsokontroll enligt PEVISA och rasens avelsstrategi.
Målet med det unika projektet
Huvudmålet är att använda korsningens positiva egenskaper för hela Mopsrasen, utan att förändra de öppna och vänliga personlighetsdrag som gör rasen i fråga så uppskattad som sällskapshund. Projektet fungerar också som en modell för hur ansvarsfull avel kan kombinera hälsa och rasbevarande.

