Lisa Bergström
Smugglingen av hundar och andra sällskapsdjur ökar – nu ska en särskild utredare se över möjliga åtgärder för att bromsa utvecklingen och skydda både djur och människor.
Allvarligt djurlidande och smittorisk bakom beslutet
Den 1 oktober i år påbörjar en särskild utredare arbetet med att ta fram konkreta förslag för att bekämpa den växande illegala införseln av sällskapsdjur till Sverige. Regeringens initiativ kommer mot bakgrund av både ett ökat djurlidande och oro för smittspridning – två faktorer som gör problemet både djurskydds- och folkhälsorelaterat.
Bakom beslutet står landsbygdsminister Peter Kullgren, som understryker allvaret i frågan. Smuggling och illegal handel innebär ofta att djur föds upp under miserabla förhållanden, och att de därefter transporteras långa sträckor utan hänsyn till deras välbefinnande. Enligt ministern utsätts många av dessa djur för direkt lidande, samtidigt som de kan bära på smittsamma sjukdomar som riskerar att spridas i Sverige.
Utredningen ska vara klar senast våren 2026
Uppdraget, som ges till en så kallad bokstavsutredare, ska slutredovisas senast den 31 mars 2026. Under denna tid ska utredaren analysera vilka åtgärder som är mest effektiva för att förhindra att djur förs in i landet på olaglig väg. Fokus kommer bland annat att ligga på att förbättra kontrollen vid gränsen och att se över relevanta regelverk.
En central fråga som ska utredas är om det bör införas en skyldighet för veterinärer att rapportera misstankar om illegal införsel av djur. I dag finns ingen sådan plikt, vilket enligt regeringen gör det svårare att komma åt smugglingen i ett tidigt skede.
Tullverkets roll i fokus
Utredaren kommer också att granska om Tullverket har tillräckliga verktyg för att effektivt kunna stoppa illegal införsel av djur från andra EU-länder. Det kan handla om att ge tullen större befogenheter eller att förtydliga nuvarande regelverk.
Eftersom många av de smugglade djuren kommer från andra EU-länder – där gränskontrollen är begränsad – är just Tullverkets möjligheter till kontroll särskilt viktiga. En del av utredningen kommer därför att titta på om det krävs förändringar i författningstext för att stärka myndighetens roll i arbetet mot smuggling.
Organiserad brottslighet bakom många fall
Det är inte bara enskilda individer som för in sällskapsdjur olagligt. Enligt regeringen finns det i många fall kopplingar till organiserad brottslighet. Smugglingen av valpar, katter och andra djur kan vara en del av ett större mönster där samma aktörer även är inblandade i annan kriminell verksamhet.
Regeringen vill därför att utredningen också ska ta ett bredare grepp och se över om det finns andra kompletterande åtgärder – utöver veterinärers rapporteringsplikt och tullens befogenheter – som kan stärka myndigheternas möjligheter att agera.
Djurens välfärd och smittskydd i centrum
Att skydda djur från lidande och samtidigt värna människors hälsa är två starka skäl till regeringens beslut. Smugglingen riskerar att föra in sjukdomar som rabies, dvärgbandmask och andra allvarliga infektioner som Sverige i dag är förskonat från. Många av de djur som smugglas saknar korrekt vaccination och kan bära på smitta utan att visa symtom.
Regeringens utredning är därför en del i ett större arbete för att stärka djurskyddet och förebygga framtida hälsorisker. Med en växande marknad för smugglade djur, inte minst genom annonser på nätet, är behovet av tydligare regler och bättre kontrollåtgärder akut.
Nästa steg: förslag till förändring
När utredningen är klar våren 2026 väntas den innehålla både analys och konkreta förslag till förändringar i lagstiftningen. Därefter är det upp till regeringen att besluta om vilka åtgärder som ska genomföras – med målet att kraftigt minska den illegala handeln med sällskapsdjur och skydda både djur och samhälle från dess konsekvenser.
