Lisa Bergström
En historia som skakat både djurvänner och allmänhet har nyligen uppdagats i Merseyside, England. Den 29 juli hittades en hund, troligen en Staffordshire Bullterrier-blandning vid namn Spud, övergiven i en bur i Wirral. Bredvid honom låg ett handskrivet brev från den tidigare ägaren – ett brev som visade både kärlek och förtvivlan.
I brevet beskrev ägaren Spud som en ”verkligt kärleksfull familjehund”, men erkände samtidigt att de inte längre kunde ge honom det liv han förtjänade. Under flera veckor hade de försökt hitta ett nytt hem åt honom, men när det misslyckades återstod bara att lämna honom med en ursäkt: ”Förlåt för att jag tvingas göra detta”.
Räddad av djurvänner
Spud hade tur. En förbipasserande upptäckte honom och tog honom snabbt till Jackson’s Animal Rescue. Där konstaterades att hunden led av pälsförlust och hade klor som vuxit in i trampdynorna – ett tydligt tecken på att han inte fått tillräcklig motion. Trots att han var chipmärkt gick det inte att spåra honom, då chipet inte fungerade som det skulle.
Efter det första veterinärbesöket placerades Spud i ett jourhem hos en veterinär, där han nu får återhämta sig både fysiskt och känslomässigt.
En mjuk och vänlig själ
Lucy Welch, djurskyddsinspektör vid RSPCA:s Greater Manchester Animal Hospital, berättar att Spud snabbt visade sin sanna personlighet.
– Spud är en underbar och mild hund. Det enda han ville var att sitta i mitt knä, kela och bli omgiven av kärlek. Han var vänlig mot de andra hundarna på kliniken och gick fint i koppel när jag följde honom till bilen, berättar hon för brittiska Express.
Hon tillägger att de överväxta klorna tyder på långvarig brist på promenader. De hade vuxit in i hans trampdynor, som var röda och ömma, troligen förvärrade av urinfläckar.
– Jag vill rikta ett stort tack till personen som hittade Spud, till Jackson’s Animal Rescue som snabbt tog honom till behandling och till de veterinärer som gett honom så fin vård, säger Welch.
Här är brevet i sin helhet, översatt till svenska:
”Fick den här hunden för ett år sedan från en väns vän. Hans namn är Spud. Han är en väldigt kärleksfull familjehund men jag har inte lyckats träna honom under den tid jag haft honom. Han vill inte gå i koppel eller gå nerför trappor, så han har varit inne i huset i ett år. Han har inte fått den motion eller träning han behöver. Jag kan inte ge honom det liv han förtjänar. Jag har försökt omplacera Spud i flera veckor utan resultat. Jag är verkligen ledsen för att jag tvingas ta till detta.”
En traumatisk upplevelse
Trots att Spud nu visar tecken på att anpassa sig till sitt nya liv, bär han fortfarande på minnen från tiden då han övergavs.
– Att lämnas ensam i en bur på en okänd plats är traumatiskt för vilken hund som helst. Det gör ont i hjärtat att tänka på hur han måste ha känt sig, säger Welch.
Hon understryker vikten av att människor som kämpar med att ta hand om sina husdjur söker hjälp istället för att överge dem.
– Det är aldrig acceptabelt att lämna sitt djur på det här sättet. Hade han inte blivit upptäckt kunde det slutat mycket värre, menar hon.
Ekonomiska svårigheter pressar djurägare
Welch påpekar att det ökade antalet övergivna djur till stor del hänger samman med den ekonomiska situationen i landet – precis som här i Sverige. Allt fler kämpar med att ha råd med foder, försäkringar och veterinärvård.
– Vår senaste rapport, Animal Kindness Index, visar att över hälften av alla djurägare oroar sig för veterinärkostnader och om de kommer ha råd att ge sina djur den vård de behöver. Även beteendeproblem kan vara en utmaning. Men oavsett anledning finns det alltid hjälp att få – att överge sitt djur är aldrig en lösning, säger hon.
RSPCA uppmanar djurägare som kämpar ekonomiskt att ta del av organisationens resurser på nätet. På deras hemsida finns både praktiska råd och information om ekonomiskt stöd för att underlätta vardagen med husdjur.
Ett nytt kapitel väntar
Spud har redan visat att han trots svårigheterna fortfarande har kvar sin tillgivenhet och sitt förtroende för människor. Hans resa från övergiven hund till älskad familjemedlem är långt ifrån över, men tack vare insatserna från djurvänner och veterinärer har han åtminstone fått en ny chans.
Och kanske kan hans historia också bli en påminnelse – om både ansvar och hopp – för alla som någon gång tvekat inför uppgiften att ta hand om ett djur.
