Emil Lindberg
När Japan drabbades av svåra svältår i slutet av 1600-talet kämpade många människor för sin överlevnad. Samtidigt fick tiotusentals herrelösa hundar mat, skydd och ett starkt rättsligt skydd – allt tack vare en shogun med en ovanligt stor kärlek till hundar. Tokugawa Tsunayoshi gick till historien som ”Hundshogunen”, en av de mest omdiskuterade ledarna i Japans historia.
En härskare med en ovanlig syn på hundar
Tokugawa Tsunayoshi regerade som shogun mellan 1680 och 1709. Till skillnad från många andra makthavare såg han inte hundar som enbart arbetsdjur eller vakter – han ansåg att de förtjänade respekt och omsorg.
Enligt historiska berättelser påverkades hans syn av flera faktorer. Han föddes under hundens år enligt den kinesiska zodiaken och sägs dessutom ha fått höra att han varit en hund i ett tidigare liv. Samtidigt inspirerades han av konfucianska och buddhistiska idéer om att visa medkänsla mot allt levande.
Resultatet blev en rad lagar som saknade motstycke.
Hundarna blev statens ansvar
Vid den här tiden uppskattas Edo – dagens Tokyo – ha haft omkring 50 000 herrelösa hundar.
I stället för att låta dem klara sig själva beslutade Tsunayoshi att staten skulle ta ansvar för dem. Hundhem och stora inhägnader byggdes där djuren fick mat, vård och skydd.
Det finns historiska uppgifter om att hundarna fick dagliga matransoner bestående av bland annat ris, bönpuré och sardiner – en kost som var noggrant reglerad.
Samtidigt utfärdade shogunen flera dekret som uppmanade befolkningen att behandla hundarna väl.
Den som skadade en hund riskerade dödsstraff
Lagarna blev med tiden allt striktare.
Att misshandla eller döda en hund kunde leda till mycket hårda straff. I de grövsta fallen kunde dödsstraff utdömas, och historiker känner till åtminstone ett fall där ett sådant straff verkställdes.
Bestämmelserna ingick i de så kallade ”Lagarna om medkänsla för levande varelser” (Shōrui Awaremi no Rei). De omfattade inte bara hundar utan även andra djur och i vissa fall övergivna barn, sjuka och äldre människor.
Trots det var det hundarna som kom att stå i centrum för reformerna.
Kritiken växte när svälten slog till
Alla uppskattade dock inte shogunens prioriteringar.
Hundhemmen blev snabbt mycket stora och många invånare klagade över dålig lukt, buller och de höga kostnaderna. Kritiken blev ännu starkare när delar av Japan drabbades av missväxt och hungersnöd i början av 1700-talet.
Samtidigt fortsatte staten att lägga stora resurser på hundarna. Antalet djur som fick offentlig omsorg uppges ha ha stigit till omkring 80 000.
För många framstod det som att hundarnas välfärd prioriterades framför människornas.
Fick smeknamnet ”Hundshogunen”
Tsunayoshis ovanliga djurpolitik gjorde honom både berömd och ökänd.
Han fick smeknamnet Inu-Kubō, vilket ungefär betyder ”Hundshogunen”. Namnet används än i dag när hans regeringstid beskrivs.
När Tsunayoshi dog 1709 avskaffades många av de mest omstridda reglerna ganska snabbt av hans efterträdare. Hundhem stängdes och flera av lagarna upphävdes.
En av historiens första djurskyddsförespråkare?
Historiker är fortfarande oense om hur Tokugawa Tsunayoshi ska bedömas.
Vissa menar att han var en excentrisk härskare vars regler gick alldeles för långt och belastade både befolkningen och statens ekonomi. Andra ser honom som en ovanligt tidig förespråkare för djurskydd i en tid då djur sällan hade något juridiskt skydd alls.
Har du hund – eller bara älskar att prata om hundar? Då får du gärna kika in och vara en av de första medlemmarna.
Oavsett hur man ser på hans styre är en sak säker: få historiska ledare har gjort så mycket för hundar som Tokugawa Tsunayoshi. Hans lagar förändrade vardagen för tiotusentals herrelösa hundar och gjorde honom till en av världshistoriens mest omtalade hundälskare.
