Lisa Bergström
Förbudet mot hundtypen XL Bully i Irland beskrivs nu som ett första steg – inte slutpunkten. Samtidigt visar nya siffror att långt fler hundar än väntat har fått undantag, medan debatten om rasförbud, avel och ägaransvar fortsätter att växa.
- 1 XL Bully är förbjuden i Irland utan undantagscertifikat.
- 2 Över 1 400 hundar har trots förbudet beviljats undantag.
- 3 Politiker beskriver förbudet som en startpunkt, inte en slutlig lösning.
- 4 Kritiker menar att rasförbud inte löser problemet med oansvarigt hundägande.
- 5 Utvecklingen i Irland och Storbritannien följs även av svenska hundägare.
Utvecklingen följs med intresse även i Sverige, där frågan om rasspecifik lagstiftning ofta väcks i samband med allvarliga hundattacker. XL Bully är sedan tidigare förbjuden i Storbritannien, och Irlands vägval kan bli vägledande även för andra länder.
Över 1 450 undantag trots förbud
Sedan februari 2025 är det förbjudet att äga en XL Bully i Irland utan ett särskilt undantagscertifikat. För att få behålla sin hund måste ägaren kunna visa att hunden ägdes före oktober 2024 samt att den är registrerad, id-märkt och kastrerad.
Mellan oktober 2024 och december 2025 inkom nära 1 900 ansökningar om undantag. Av dessa har 1 456 certifikat beviljats. Samtidigt har nästan 100 XL Bully-hundar lämnats in till kommuner, och över 120 har avlivats hos veterinär.
Att bryta mot lagen kan leda till både böter och fängelse – och hunden riskerar att avlivas.
Politiker: ”Detta är bara början”
Den irländska parlamentsledamoten Maeve O’Connell beskriver dagens läge som en förbättring, men menar att förbudet i sig inte räcker.
Enligt henne måste nästa steg handla om avel, import och tillsyn, snarare än enbart ras. Regeringen arbetar nu vidare med ny lagstiftning baserad på en omfattande djurskyddskonsultation som avslutades i januari.
Samtidigt har anslagen till lokala hundkontrollanter ökats med motsvarande cirka 2 miljoner euro.
Juridisk kritik mot rasförbud
Alla är dock inte övertygade om att rasförbud är rätt väg. Juristen Hannah Unger från Dog Law Ireland menar att XL Bully-förbudet haft negativa följder även för andra så kallade Bully-typer.
Hon pekar på att hundattacker fortfarande sker – trots förbudet – och att grundproblemen ofta handlar om oansvarigt ägande, inte ras.
Som alternativ lyfter hon bland annat:
- Hårdare straff för ägare vid allvarliga incidenter
- Obligatoriska kunskapstester för hundägare
- Striktare regler för avel och handel
- Årliga veterinärkontroller
- Tillsyn av hundträningsbranschen
Ägare vittnar om konsekvenserna
För hundägare som Kerry Ryan, bosatt i norra Irland, har förbudet fått mycket konkreta följder. Hon adopterade sin XL Bully strax innan lagen trädde i kraft – i ett försök att rädda honom från att stå utan hem.
Hunden, som väger omkring 45 kilo och lider av flera ledproblem, är enligt ägaren resultatet av extrem och oansvarig avel. Trots sitt vänliga temperament upplever hon att människor ofta blir rädda, särskilt eftersom hunden enligt lagen måste bära munkorg.
– Folk byter trottoar när de ser honom, trots att han bara vill hälsa, säger hon till irländska RTE.
En fråga som sträcker sig bortom Irland
Debatten om XL Bully i Irland speglar en större europeisk diskussion:
ska fokus ligga på ras – eller på hur hundar föds upp, säljs och hanteras av sina ägare?
Med Storbritanniens förbud redan på plats och Irland på väg mot ytterligare skärpningar, väcks frågan om fler länder kommer att följa efter – och i så fall hur.
För svenska hundägare är utvecklingen ännu ett exempel på hur snabbt lagstiftning kan förändras när samhällsdebatten hårdnar.
