Lisa Bergström
I Berlin lever över hälften av alla hundar utanför det officiella registret, trots att det är lag på att registrera dem. Det handlar inte om okunskap – enligt experter är det en medveten vägran från tiotusentals hundägare som anser att reglerna är både krångliga och kostsamma.
Sedan 2022 kräver den tyska staden att varje hund över tre månaders ålder ska vara registrerad med hjälp av ett mikrochip. Detta chip ska innehålla information om hunden och ägaren och syftar till att förbättra djurskyddet samt identifiera aggressiva eller bortsprungna hundar. Men trots goda intentioner har lagen mötts av kraftigt motstånd.
Halverad efterlevnad – trots lagkrav
Enligt uppgifter från Berlins 17 skattedistrikt var 131 258 hundar registrerade för hundskatt vid slutet av 2023. Det motsvarade intäkter på 12,7 miljoner euro för staden. Men i det separata Hundregistret fanns endast 66 221 hundar upptagna – knappt hälften av de som faktiskt skattas.
Skillnaden innebär att tiotusentals hundar i Berlin hålls utan korrekt registrering, trots att det kan leda till böter på upp till 10 000 euro. Vissa bedömare menar att det verkliga antalet oregistrerade hundar kan vara ännu högre än statistiken visar.
Dyrt, krångligt – och integritetskränkande?
Motståndet grundar sig främst i tre saker: kostnader, administration och oro för personlig integritet. Att registrera hunden online kostar 17,50 euro per hund, medan det är ännu dyrare via telefon – 26,50 euro. Detta gäller utöver hundskatten som redan är obligatorisk.
Dessutom är det en privat aktör som hanterar själva Hundregistret, vilket väckt frågor om hur informationen hanteras. Vissa hundägare uppger att de är skeptiska till att lämna ifrån sig personuppgifter till ett kommersiellt företag – trots att det sker på uppdrag av staden.
”Ett sorgligt läge”
Alexander J. Herrmann, juridisk talesperson för Kristdemokraterna i Tyskland, beskriver situationen som allvarlig. Trots att antalet registreringar ökat under det senaste året, menar han att gapet fortfarande är oacceptabelt.
– Det är ett beklagligt läge att över 65 000 hundar fortfarande inte finns i registret. Det undergräver systemet, säger Herrmann i en kommentar till tidningen BZ.
Slumpvisa kontroller – men få följer reglerna
För att säkerställa att lagen efterlevs, har staden infört kontroller i offentliga miljöer. Tjänstemän från ordningskontoret kan när som helst be att få läsa av hundars mikrochip i parker och på gator.
Men även med dessa insatser är efterlevnaden låg. Hundägare verkar i många fall helt enkelt vara beredda att ta risken – antingen för att de inte tror att de kommer kontrolleras, eller för att de tycker att lagen är orättvis.
Hundregistret ska skydda både människor och djur
Syftet med registret är egentligen att skapa trygghet – både för djuren och allmänheten. Ett registrerat chip gör det möjligt att snabbt identifiera bortsprungna hundar och återföra dem till sina ägare. Det gör det också enklare att spåra ansvariga i samband med hundattacker eller aggressivt beteende.
Under 2023 rapporterades 523 fall där personer i Berlin blivit attackerade av hundar. I 97 av fallen blev personer hotfullt ansatta utan att bli bitna, och i 357 fall attackerade hundar andra hundar.
Särskilda regler för ”farliga raser”
Sedan 2016 finns dessutom särskilda regler för raser som klassas som ”potentiellt farliga”, exempelvis Pitbullterrier och American Staffordshire Terrier. Dessa hundar måste registreras separat och omfattas av striktare lagkrav.
Men även här finns det brister. Utan ett komplett register är det svårt för myndigheterna att kontrollera om lagen följs, vilket ökar risken för incidenter i offentliga miljöer.
Pandemin ökade antalet hundar – men inte kunskapen
Under pandemin valde många människor att skaffa hund för första gången. Det ledde till en kraftig ökning i hundbeståndet, men enligt myndigheterna hängde inte kunskap eller ansvarstagande alltid med.
– Många nya hundägare visste inte om registreringskravet, eller valde helt enkelt att ignorera det, säger en talesperson för stadens djurhälsomyndighet.
Vägval för Berlin: hårdare tag eller större förståelse?
Frågan nu är hur Berlin ska hantera situationen. Ska staden gå ännu hårdare fram med kontroller och böter? Eller behövs en bättre informationskampanj – och kanske lägre avgifter – för att få fler att följa lagen frivilligt?
Oavsett vilket tyder mycket på att dagens system inte fungerar som det var tänkt. När halva hundpopulationen i huvudstaden lever utanför det officiella registret, är det inte bara ett juridiskt problem – utan också ett samhällsproblem.
